2007-12-31

Adel

Jag var bara tvungen att resa på mig och kolla en sak och ja, det var som jag trodde: farsan sitter och skrattar åt grevinnan och betjänten.

Och varför sitter jag här vid datorn på nyårsafton?


Oh don't ask why...

Gott nytt år era jävlar!

Ja just det!

2007 var både bra och dåligt. Det har varit som det skulle vara helt enkelt.

Ha en trevlig afton mina damer och herrar!

2007-12-30

Snart dör 2007...

...och jag har blivit förkyld.

2007 blev ganska bra ändå. Höll väl inga löften, men ändock!

Jag kanske är en snobb, men...

Jag har inte skrivit om mitt fredagsäventyr än, men jag tänkte passa på att göra det nu innan jag blir duktig och pluggar igen. (Har pluggat alldeles för lite på detta jullov. Lov).

Hursomhelst, jag satt inne på fredagkvällen utan planer, hade ätit middag med mamma och pappa och kände mig lite halvtrött. Det kändes rätt bra. Hade i och för sig varit kul att komma ut lite, men jag visste inga som skulle ut.
Så ringer helt plötsligt telefonen och en utav Sannorna är i andra änden. Det är fest och utgång på gång. Klockan är vid det här laget över tio eller något, och jag är trött, men det var länge sedan jag hängde med Sanna. Så hem till Sanna bar det för vindrickning.
Björnstugan var målet, jag kände mig lite skeptisk från början, så jag började tänka ut hur jag skulle bära mig åt för att hamna någon annanstans. Fick några bra idéer som kanske skulle kunna funka, så jag joinar förfesten hos Sanna, går med på att i alla fall ge Björnstugan ett försök och vi hamnar så småningom där.

Jag vet inte om det är jag som sitter på höga hästar, eller låga ponnys, eller vad det var. Men jag kände på en gång när vi kom in på stället att jag inte hörde hemma där direkt. Fel musik, inte så många söta poptjejer som jag är van vid (det var knappt några sånna alls, om någon) och jobbiga killar. Jag tror att det där med killarna var värst.

Konkreta exempel:
* Snubben vid pissoaren som hade allvarliga problem med att jag inte ville kissa i pissoaren. "Är du bög eller?". Jag gillade verkligen inte tonen hos idioten, han sa det på ett sätt som om jag borde få stryk ifall jag var bög. Vi diskuterade det och jag intygade, för att lugna homofoben, att jag nog inte är bög. Jag har hållit mig till tjejer så vitt jag vet. Men han hade lite svårt att acceptera det hela; "Du måste vara homo" och jag känner en viss irritation, det är inte ens på skämt som han säger detta märker jag. Till slut blir äntligen den vanliga toaletten ledig. Och min favoritsnubbe frågar mig vad jag gör ifall folk sätter sig och skiter på toaletten. Jag orkar inte svara, för nu måste jag in och kissa.

* Jag står och pratar med en gammal rollspelskompis, vi tar igen lite från förr. Plötsligt kommer det någon sorts alfahannetyp med dyr skjorta, fulslips, välfixat hår och ett ansikte som kan tillhöra en snubbe som är allt från 29 till 58 år gammal. Han går lite halvt oförskämt emellan oss, än så länge är det inget utöver det vanliga, men när jag ger honom en blick som man ibland ger folk som beter sig lite halvt, så säger han att jag är tjock. Okej, min mage putar lite grann, men jag tycker inte att jag är tjock, och detta har inte med saken att göra. Det som jag stör mig på är att en stor jävla tönt kommer och försöker trycka ner mig helt oprovocerat. Jag hade aldrig sett honom förut och han tar på min mage för att visa vad han menar med tjock, jaha säger jag. Vi tar varandra ihand och jag ler lite. Mest för att jag vill visa att han inte stört mig. Om sanningen ska fram så blev jag inte irriterad eller berörd förrän efter en liten stund senare, när jag började inse att han försökte sätta sig i respekt (eller vad det var han gjorde). Men han fick mig inte, jag tyckte bara att stället blev lite mer otrevligt, men att känna att jag aldrig skulle komma på tanken att göra något sådant själv fick mig att känna en viss belåtenhet. Bara en viss typ av lowlifetöntar håller på med sånt, och det är skönt att inte vara en av dem.


Dessutom tror jag inte att mina popiga kläder och mina snygga glasögon gick hem på stället, jag tror till och med jag var ensam om att ha glasögon överhuvudtaget.

Hursomhelst, jag hade ju några reservplaner på gång och när jag var på toaletten för att kissa, efter min käre vän med bögproblemet, så tog jag upp min mobiltelefon för att skicka ett sms till en tjejkompis jag tänkte kanske skulle gå ut. Och skulle denna kompis ut skulle hon säkert på ett roligare ställe. Jag skriver sms:et och ska skicka iväg det när jag upptäcker att numret till henne inte längre finns på min mobiltelefon. Jag vet helt säkert att jag har haft det och nästan lika säkert att jag inte tagit bort det. Jag har alltså nummer på min mobil som jag vet att jag aldrig kommer att ringa till igen, men som jag ändå inte tagit bort. Fast just detta nummer till just denna tjej är puts väck. Gone.
Jag har en misstänkt, en som både kan ha haft möjlighet att ta bort numret och haft motiv (omän jävla konstiga) till att faktiskt göra det.
Men samtidigt är jag lite förbluffad, för vem fan tar bort nummer från andras mobiltelefoner?
Så fånigt, om det är som jag tror alltså.

När Sanna ville till Mitt andra hem så var jag inte sen att haka på, det stället har lite mer avslappnad atmosfär och rockmusik. Lite ljuvare för mina öron än Sean Paul. Där var vi tills det stängde.

Ps.
Det fanns en trevlig snubbe på Björnstugan och det var den tysktalande liraren som sa "Ich mag dich" frågade ifall jag ville dansa med honom. Jag tackade vänligt nej, men kände mig lite smickrad.
Ds.

2007-12-28

Semipseudokvasi

Jag är en sån som grubblar för mycket och när jag kommer hem till Örebro grubblar jag ännu mer.

Det är inte bra egentligen, för jag har så många tankar som inte har någonstans att ta vägen. Måste börja skriva mer på andra ställen än här, mycket av mitt grubblande går inte att skriva här.

Som exempel kom jag att klura lite på ett nyårslöfte, ett sorts manifest över hur jag ska leva mitt liv 2008, men en sån sak är ju bara för min egen skull.

Nu ska jag i alla fall sova.

2007-12-27

En grå torsdag i december

Dagarna flyter på, jag har varit i Örebro en vecka nu och jag börjar komma in i det. Att vara i Örebro alltså. Och så är det snart dags att fara till Ume igen, inget fel i det ska jag säga, men lite jobbigt att man inte hinner landa på det ena stället innan man ska till det andra.
Jag gillar Umeå, men jag vill inte tentaplugga, jag vill bara lata mig. Och gå på promenader. Och gå på klubb. Och handla kläder. Och se på DVD-boxar med gamla tv-serier. Och läsa böcker för skojs skull. Och gå på bio. Och jada jada jada.

Tentapluggandet utesluter egentligen inte det andra, men det blir lite svårare att unna sig just det andra. Sen finns det inte fler timmar på dygnet än 24.

Jag har börjat plugga nu. Sitter med histologin på urinvägarna, det är väl okej. Med en stor men klen kaffe innanför västen går det an. (Men vem är det som brygger kaffet i detta hushåll? Jag blir tokig av blasket! Snart får jag sätta igång och brygga kaffet själv [vilket jag tycker att jag är bra på hemma i Umeå]).

Jag ska inte klaga på att jag har ont om tid, sitter ju här för fan.

Jävla blogg.

2007-12-25

Weihnachtsspeziale

Jag blev uppjagad i ottan för att skala mandlar
Och stackars hundarna var tvungna att klä upp sig.

Ändå ska jag säga att julaftonen blev bra. Massor av god mat och godis. Drog på med en dunderdos insulin innan julbordet, för jag tänkte vara väl förberedd, sen satt jag och åt och insåg att jag inte skulle orka äta så mycket. Det var ju inte bra och jag blev lite snurrig av lågt blodsocker framåt eftermiddagen.

Men jag lever än.

God Jul!

2007-12-23

Kulor

Det är konstigt, har ätit mig halvt ihjäl och ändå ligger mitt blodsocker lågt.

Mozartkulorna ligger risigt till.

Mat

Det är den 23:e bara och min mage håller på att spricka. Skulle jag få för mig att stoppa fingrarna långt bak i halsen skulle jag nog kunna känna en klyftpotatis sticka upp. Hela gastrointestinalkanalen är som en stoppad julkorv, färdig att spricka, ja på det där sättet som varmkorv gör i kastrullen ibland.
MacGyver, och endast MacGyver, skulle kunna laga min tunntarm om den sprack i detta läge.

Och det är en dag imorgon också.

Brr.

2007-12-20

Örebro

Har precis stigit av tåget till Örebro, tiden känns knapp, mycket ska hinnas med. Som en metafor för hela livet.

Nu ska jag gå och ha lite jullov, vad det nu innebär vet inte ens jag numera.

2007-12-18

Skynda

Det är lite brått, jag gick hem från skolan för att jag hade en del att fixa. Värmde en god matlåda från igår och efter maten, ja vad hände då?

Jag blev trött och kom på att lite vila aldrig skadat, jag tänkte inte på allt som jag ska hinna med innan klockan blir sju och måste bege mig mot Staffans bjudbullar.

Men varför sitter jag här?

Jag klarade nämligen preparattentan idag, satte gammal prostata till exempel.

Nu ska jag packa mina väskor och städa mitt rum, ganska snabbt.

2007-12-17

Julen närmar sig och jag är eld och lågor

Jag vågade mig på att köpa köttfärs på ICA, det blev en paj av det hela. Än lever jag, fast lite bränner det nog i halsen.

Sitter och klurar på julklappar, jag kan inte minnas vad mamma sa att hon önskade sig, för jag var på väg att ta ut pajen ur ugnen då.
Det är svårt att komma på något överhuvudtaget och så ska man ge sig ut på Örebros gator för att leta upp en julklapp i världens julrusch. Eller?

Har någon ett julklappstips?


Dagens Aftonbladet.se:
"Hej-vi-drar-till-Tyskland-och-köper-Svensk-öl-för-Tyskarna-är-väl-inte-bra-på-öl?-Vi-gör-ett-sånt-kap-att-jag-måste-se-överlycklig-ut-när-fotografen-tar-kort"
De fyndar spriten i Tyskland
Minisemester...


Sitter och kör gissa preppet med Aina på MSN, hon skickar mikroskopbilder och jag gissar vilket organ. Hemskt rolig sysselsättning och jag är mycket tacksam.

En dag tittade jag ut genom ett fönster i min korridor



2007-12-16

Tredje advent

Det är söndag och tredje advent, ska jag vara riktigt ärlig känns dagen ganska lovande.

Hinner inte skriva mycket om vad som är i planerna (mer än kortfattat [och i pumktform]).

* Skogisfika
* Mikroskopering
* Käk med Henke
* José Gonzalez (biokemidoktoranden som spelar på Idun ikväll) MYS.

Nu vill Aina att jag ska snabba mig.

En dag utan krig

I höstas såg vi filmen som hette "En dag utan krig", den handlade om julen då de stridande i första världskriget gick över till fienden och firade jul tillsammans.

Ikväll hade jag och Filip julmiddag med två lärarstudenter. Festen var i korridorens kök. Det blev bra.

2007-12-15

Lite kul

Jag satt och blev lite dysterkvist över universitetsläraren i Örebro och hittade en artikel som jag tyckte var lite kul: Musen som inte räds katter.

Om den forskningen inte leder till några medicinska landvinningar finns det säkert en marknad inom husdjursindustrin. Det vore nice.

Tråk

Satt och blev förfärad över artikeln: Mördads lärarkolleger hotade, på DN.se. Jag tycker det är hemskt, hela grejen som hände i Örebro veckan, varför kan folk inte vara snällare mot varandra? Dessutom tycker jag att det är hemskt för vetenskapens skull att man inte ska kunna forska utan att vara hotad.

Vad kan någon vinna på att mörda någon som forskar på de folkmorden? (Om nu mördarens motiv hade med folkmorden och politik att göra?)

Julmagi

Ibland är det som att bo i en julkalender när man bor i korridor. I morse dök ett av mina egna glas upp från ingenstans. Det har varit borta i månader om inte i ett halvår. Kan det vara en tomte som är i farten? (Jag hoppas!)

Apropå tomtar, så blev jag grymt förtjust i pysslingpreparatet. Vi har en sagitalsnittad pyssling på institutionen, det är helt och hållet sant! Med tarmar, ryggrad och allt. Det finns eller har i alla fall funnits pysslingar alltså.

Detta bådar gott inför julen och framtiden.

2007-12-13

Nuffror

Före
Efter
Jag vet inte ifall det går så bra för min blogg men jag fick just nyss min 20000:e vad det nu är; besökare, sidladdning?



Skit samma.

Krama mig

Jag vet inte vad det är, vad som har hänt. Men förutom paltarna jag åt nyss känner jag mig helt tom innanför skalet. Mitt självförtroende är inte riktigt på topp, är lite stressad över tentan, värre stressad över alla andra som stressar, stressad över att jag inte känner mig social och trevlig.
Hade i och för sig en jävligt bra session med mig själv och mikroskopet förut (även om jag inte var social då). Var nog vad som behövdes för att göra denna pluggdag, men på långa vägar otillräckligt för att göra mig idag.
Vad gör alla andra för att orka med sig själva och sina liv egentligen?

Är egentligen lite för trött för att göra mer plugg idag, men vad ska jag annars göra? Kasta bort mer av min tid framför datorn.

Det ska bli skönt att komma till Örebro och vila upp sig hos mamma, pappa och hundarna. Lite kärlek är nog det bästa lyckopillret just nu. Och god mat.

Hundarna.

Nu ska jag paltschwiima lite... är jävligt trött.

Sankta Lucia

Det är Lucia idag, men ordet lussebulle har inget med den donnan att göra, vad jag vet. Lusse tror jag har med Lucifer att göra, en idé jag attraheras mer av. Menmen, jag vet inte hur det ligger till med den saken.

En sak är dock säker: någon har tagit fram ett gäng gafflar, kanske Lucia(?). Dock så hade denna någon, kanske Lucia(?), inte vett nog att diska av gaffelurslingarna.

Nu måste jag skynda mig till skolan för att lära mig om blod- och lymfkärl samt nerver i hela kroppen. Kanske kommer jag hem med lite kunskaper i inkontinens med.

2007-12-12

Bilddagbok den 12:e december 2007

Det är, som det lätt syns på den fina handstilen, inte bara jag som förundras över bestickens försvinnande i korridoren.

Aina sa att jag nog borde tvätta plånboken. Den var bra lortig, ändå hade jag inte slagits av tanken att tvätta den. Det kanske inte syns så väl på bilden, men den blev mycket renare/mindre smutsig av behandlingen. Hade glömt bort att den var vit till färgen på sina ställen. Innan jag tvättade plånboken tömde jag den på saker och lite smått och gott. Ett gammalt kvitto från den 27:e juli 2000 när jag var i Portugal på äventyr och en hemfärdsbiljett från lumpartiden, 2002-08-11.


Renbäddning nu.
Jag kom på att jag nog borde lägga upp länken till sidoprojektet Stekarna, matlagningsbloggen.

2007-12-11

Bestick

Hade väl egentligen tänkt dela med mig om mina nyvunna kunskaper i könsorgan och snusk, men det har kommit viktigare saker i vägen. Sexet får vänta till en annan gång.

För ett av mina stora fritidsintressen är gröt. Havregrynsgröt om jag ska vara mer specifik. Det är en sann konst, att koka havregrynsgröt alltså, och det krävs både bra råvaror och bra kastrull. Så i morse när jag kunde konstatera att favoritkastrullen* ännu inte blivit diskad från makaronerna (som suttit som klistrade på insidan av rostfritt stål sen några dagar) blev jag lite less.
Jag fick koka min gröt i en stor och inte lika trevlig kastrull. Dock blev gröten god, det ska inte förnekas, Staffans äppelmos tillsammans med kanel och aprikos gör grötförtäringen till ett nöje. Oavsett kastrull.

* Kanske är det på sin plats att förklara kastrullen lite kort. Den är liten, perfekt dimensionerad till min grötportion på morgonen, den är söt dessutom.

Dessutom fanns det inte en enda ren gaffel i köket när jag skulle äta min kvällsmat. Knivar fanns det ett par. Kaffekopparna lyser med sin frånvaro i skåpet.
Vart tar allting vägen?

Annars är det rätt bra. Trött. Sov lite illa inatt. Tvättmaskiner och så.

Dagens repeat-låt: The Verve - The Drugs Don't Work
Det hade jag knappt kunnat tro för tio år sedan, eller när de nu var som störst, att jag skulle sitta och rysa till deras låtar.

2007-12-10

Det handlar om planering

I år ska julen bli bra som fan.

Jag ska bara styra upp lite julklappar så jag inte behöver skämmas på julafton.

Har kollat runt lite på olika ställen att plugga på i Örebro. Det finns ett universitetsbibliotek på Campus och ett medicinskt på USÖ (nere i källaren under Apoteket). Alltså kan jag antingen hänga på UB eller MB ifall jag vill. I Örebro. Umeå-abstinensen kommer bli lindrig.
Såg också att man via UB's datorer i Örebro kommer åt självförhörsmaterial på internet. Anatomi, histologi och vad det nu var. Perfekt.
Kommer säkert åt samma skit häruppe, men ändå.

Julen är räddad, jag kan plugga skitmycket om jag så vill. De har Guyton på UB i Örebro också, jag behöver med andra ord inte släpa på den stora varianten när jag flyger, om jag nu inte vill.
Fantastiskt.

Om jag hänger på UB på Örebro universitets Campus kan jag dessutom, och kommer jag, bjuda in mig själv hos Tove och Björn på fika varje gång jag behöver en kaffe. Mycket bra.

Hänger jag på MB på USÖ, då kan jag och kommer jag, bjuda in mig själv på Nuklearmedicins fika. (Om jag törs).

Tentaplugg.

Laxsoppa

Favorit i repris

Morgon

Tv-sport, havregrynsgröt, Staffans äppelmos, kanel och KAFFE.

Hade räknat kallt med sovmorgon till tio idag, men framåt elva igår kom jag på att vi ju ska ha ovulationsföreläsningen som blev inställd i förra veckan. Masa sig till skolan 8.15.

Jag är uppe och välbehållen.

"World of warcraft" räddade 12-åring från älg, jag fattar inte exakt vad ungen gjorde, men skratta kan man ju göra ändå. Nu kommer bror min få vatten på sin kvarn.

Alldeles strax ska den nya spellistan på iPoden testas, först: tandborstning.

2007-12-09

Kannibalkadaver och annat smått och gott

Jag har breddat mina horizonter och vidgat mina näsborrar. De senaste dagarna har jag börjat kolla upp musik jag varit lite nyfiken på av olika skäl. Det har lönat sig.

Sitter nu och lyssnar på The Verve, för den som inte kopplar direkt så var det bandet som gjorde låten Bitter Sweet Symphony 1997. Jag gillar det verkligen, hela albumet Urban Hymns är fint.

Annars har det varit en nypa Prodigy, lite nostalgiskäl där tror jag, sen en matsked Motörhead härligt sväng.

Av någon anledning, kanske bandnamnet, har jag lyssnat på Cannibal Corpse. Jag har skrattat mycket, kanske ska man inte skratta. Jag vet inte ifall jag skrattar med Cannibal Corpse eller åt, men skrattat, det har jag. Men med låttitlar som Hammer Smashed Fase, Post Mortal Ejaculation och Meat Hook Sodomy, så måste man ju dra på smilbanden lite.

Vilken kulturgärning liksom.
Tycker annars att musiken är helt okej, den som Cannibal Corpse spelar, kanske inte helt min sort. Men det funkar ibland.

Saffran

Vi lagade fisksoppa igår, det skulle vara saffran i. Första vändan till affären glömde jag saffran fast jag körde med mantrat "Glöm inte köpa saffran" från det att jag talat med Aina i telefon och jag stod öga mot öga med kassörskan.

Misstaget upptäcktes hemma hos Henke, vi diskuterade lite vad man, förutom saffran, kunde krydda soppan med, timjan?

Henke: "När du ändå är iväg kan du väl köpa körsbärstomater och fiskbuljong?"

Eric: "Bra! Bara tre saker att komma ihåg: saffran, körsbärstomater och fiskbuljong!"

Alles gut.

Eric i affären: "Bara tre saker att komma ihåg: saffran, körsbärstomater och timjan!"

"Åh, sån tur, det finns bara en burk timjan kvar och den får jag!"

Det blev många körsbärstomater och ett paket saffran.

Kommer hem till Henke igen, med en tilltagande smärta i ryggen/axeln.

"Fan!
Det var ju fiskbuljong jag skulle köpa."


Jag var tvungen att lägga mig ner och deppa lite på sängen. Kollade på när Henke skypade med familjen i Västerås, det gav myskänsla. Det behövdes.

Allt löste sig till slut, det blev gott. Så gott att jag tänkt storkoka samma sorts soppa ikväll. Men jag glömde köpa saffran i affären.

2007-12-07

Klippningen

Bilden på när dynamiska duon begår underverk på mitt hår.

Resultatet.
Kanske är bilderna inte helt rättvisa eller representativa. Har inte fixat med håret innan och det kanske man borde, kan tyckas. Innan man ska fotograferas och så.
Jag drabbades av en hel del ångest innan klippningen, men det redde sig ganska väl.

Seg fredag

Blev klippt i håret igår, kom hem bra sent och fick gå upp bra tidigt för att mikroskopera de kvinnliga genitalierna tillammans med min arbetsgrupp och vår amanuens.

Mina preparat är inte bra. Jag har nästan alltid något preparat som är riktigt dåligt när vi har amanuensträff.

Sen skulle KL hålla en föreläsning om hur folliklarna mognar i äggstocken och lite molekyler hit och dit. Dessutom skulle vi ha casegenomgång på fertilitetscaset. Det var plågsamt, det var strömavbrott och det tog tid.

Sedan var jag jättehungrig och behövde lunch. Med min mat, varm och inbjudande till bett och tugg, framför mig upptäckte jag att insulinet inte följt med som det skulle.
Fan, tänkte jag.

Sen löste sig saker ganska bra, jag stack till medicinkliniken direkt efter lunch och hjältinnorna där gav mig insulin.
Tack.

Sen skulle ju graviditetens fysiologi studeras, det gick inte så värst. Trött trött.

Nej, fyfan vilket skitinlägg detta blev om saker ingen har glädje av att läsa. Jag har inte ens glädje av att skriva det, så varför jag fortsätter kan nog inte ens BBE förklara med sina kausala kedjor.

2007-12-05

Den 5:e

Sven har namnsdag idag. Grattis Sven!

Sen har jag varit på Blodcentralen och hämtat ut ett pris jag vunnit för att jag var med i någon tävling när vi sprang Blodomloppet i våras.

Det kunde ha varit den femte december, men så är icke fallet.

Jag har ätit 540 gram vitkål och morötter. Det var experiment 2 i paltstudien. Stackars Elias som fick trycka i sig 1,4 kg av råkosten.

2007-12-04

Morgon-tv, tv-sporten, havregrynsgröt och torkade aprikoser.

Bland vaginor och julbak

Nu har vi gått vidare från njuren ner i könsorganen. Det är, som man lätt tror, lite roligare. Även om njurarna blev lite intressantare när man förstod helheten lite bättre.


Dock så vill jag inte påstå att dagens histologiföreläsning var särskilt bra. Föreläsaren kunde inte svara på nämnvärt många av studenternas frågor, det var ibland svårt att hänga med i antecknandet (vi fick ut hand-outs med bilder och sedan fick vi skriva av det som slängdes på overheaden, ett pedagogiskt grepp jag inte är så van vid eller särskilt förstjust i, för den delen) och det grep aldrig tag i en, trots att ämnet som avhandlades var kvinnans genitalier.
Dock ska jag inte klaga, föreläsaren är väldigt vänlig av sig och det är inte det lästaste att undervisa i histologi kan jag tänka.


Nu kom e-mailet med ett recept från morsan, det betyder att jag ska baka snart.




Det är inte varje dag man bakar.

2007-12-03

Metamorfoser

En ny har kommit till korridoren, Petter har flyttat, och tjejen som ska ta hans plats har jag bara sett ryggen på.

Lite spännande med nytt folk. Sen har jag hört ryktas om ytterligare förändringar efter nyår. Jag och Dennis håller på att bli korridorsrävar, vi har bara bott här i sen september 2006 och är de som varit här längst snart.

Vad innebär det då att vara korridorsräv?

Det är en fråga jag inte har något klart svar på, men det finns argument för att korridorsrävar borde besitta gedigna kunskaper i hur man blandar slattdrinkar, och en ordentlig tarmflora borde de väl ha också?


Fan vad trött jag är och nej, jag är inte mogen att axla den ansvarstyngda rollen det är att vara korridorsräv.

Angenäma problem?

Jag ska inte skapa några problem innan jag har några, för antagligen är jag inte värdig Sprinsteenbiljetten till spelningen den 4:e juli nästa sommar. Men är det så att turen finns där, så är det otur i turen att spelningen krockar med Roskildefestivalen vars första klara band idag utannonserades: RADIOHEAD.

2007-12-02

1:a advent

Jag är inte kristen eller så, men jag firar jul ändå. Ja, stjärnan sitter lite snett, men knytnäven hängde i luften. Hellre lite sned stjärna än ett slagsmål med interiören (som det heter).
December månad brukar vara en bra månad, för då kommer min tomte fram och vakar över mig igen.
Så mycket mer julpyssel har det inte hunnit bli, men det är mer på gång. Ska kanske få upp en sån där apelsin med kryddneijlikor i.
Jag måtte ha drabbats av minnesförlust för jag minns att jag hade något jag ville skriva, men det verkar som bortblåst just nu... jeje.

I snön

Det var en bit att gå hem ifrån stan, genom snö och blåst. Det blev inte en så rolig utekväll som man hoppats, men när jag gick där och höll på att bli förbittrad i decembervädret så gick det upp ett ljus för mig.
Jag ska inte gå in på detaljer, men kontentan var väl att jag nog inte ska oroa mig så mycket (lättare sagt än gjort) och låta saker ha sin gång. Kanske blev det lite vagt det där...

Jag menar (nog) att det bra som eventuellt kommer hända mig, kommer hända mig oavsett om jag oroar mig eller inte, så varför då oroa sig?

Jag vet inte riktigt vad det var i den piskande snön som gav mig denna insikt, men det är ju första advent och norrland, så vi får nöja oss med det.

(Var förresten på en trefvlig födelsedagsfest innan utekvällen och jag måste nog säga att den var bättre än att stå och trängas med jobbiga människor till jobbig musik på ett trångt dansgolv).

2007-12-01

LEGO

Jag satt en stund innan läggdags klistrad framför datorn igår kväll.

Jag hittade en blogg, på något sätt var den fantastiskt, en blogg om LEGO, grymt rolig.
Jag blev smått nostalgisk också.


Ett smakprov: Nästa år *måste* jag åka dit!!

Kolla på bilderna, jag tycker människorna är lika fascinerande som LEGO-kreationerna de beskådar.

2007-11-30

Helgen v.48

Jag var idag en av de allra sista studenterna kvar på MB. Folk tenderar att dra sig därifrån ganska tidigt på fredagar, men jag härdade ut till 17:40-nånting. Syra/bas-kapitlet var rätt bra och det höll mig intresserad ganska länge.
Det var rätt tomt omkring mig när jag tittade upp från boken emellanåt, det kändes nästan vemodigt på något sätt. Då var denna arbetsvecka slut, på sätt och vis. För vissa.

För mig och säkert de flesta andra läkarstudenter och säkert många andra studenter, för den delen, är det arbete även i helgen. (Vi får alldeles för dåligt betalt, tycker jag ibland, även om jag inte klagar, för vi får en jävligt bra utbildning som är fri från kursavgifter).

Men varför sitter jag här och skriver? Jag ska ju till Ylva på Ålidhöjd(en?) och ha bykfest!

Har laddat med lite choklad och en flaska rödvin.

Nu gör vi helg!

2007-11-29

Den nya människan

Jag blir lite upprörd.

Torsdagsfilmen hade jag sett fram emot, tänkte att ämnet den behandlar är riktigt viktigt och intressant. Tänkte att det här med tvångssteriliseringar inte kan bli en dålig film, men faktiskt så blev den det.

Hur kan man behandla ett sådant ämne på detta sätt?!

Hela filmen var grå rätt igenom (alltså: kulisser, väder, personer och kläder), skådespeleri och dialog var knackig och det var dåligt med intressanta karaktärer. Höstens besvikelse på Bio Marx, "Hålet" kanske var den allra sämsta filmen men den förväntade jag mig inte mycket utav.
Jag tycker att filmen var ytlig.

Det fanns ett par vackra scener och ljusglimtar, det ska jag inte förneka, men snälla nån för filmens tilltänkta klimax! Det fick mig att vrida mig i plågor inombords och nästan lite utombords.

En svag tvåa på höstens sista film.

2007-11-28

Grön understrykningspenna

Idag kan jag ha sett ut att småskratta under tiden som jag pluggat. Det är inte njurarna som gått och blivit roliga helt plötsligt, jag satt och lyssnade på rolig musik. (Captain Beefheart)

Jag var på rätt gott humör också, för det mesta.

Det har gått ganska bra att plugga man börjar till sist att förstå lite mer och kan se det stora hela på ett annat sätt. Det har gjort saker lite mer intressanta.


Ett lufthål är kostvetarnas egen undervisningsrestaurang; billig, nyttig och framförallt god mat serveras. Jag har märkt att alla tre gånger vi har varit där har något speciellt, maten har verkligen tystat mun. Alltså, det kanske den gör för det mesta. Men det har aldrig varit så påtagligt. Vet inte vad det är, men man äter med en sorts andakt där. Och man står sig bra länge på portionerna.

Bra skit helt enkelt!

Det har blivit kallt ute.

Sova.

2007-11-24

Lördagen v.47

Med risk för att verka snobbig, men Corona är verkligen inte min grej såvida det inte är halvaprisetmat där.

Så besvikelsen var ganska stor när jag började bli laddad för Club Zoo och Ylva ringde och berättade om ändrade planer: Corona.
Jag hade jobbat rätt hårt med svängig jazz, sliskdrink (i brist på öl) och en hel del pop (mest Radiohead) för att få igång lite spritt i benen (fråga mig inte hur Radiohead får mig att gå igång, det verkar vara komplicerat [och glöm inte svängjazzen!]). Jag har varit rätt opepp och det krävdes en hel del vilja inifrån och en hel del uppmuntran utifrån för att få mig på gång. I onödan visade det sig.
Nämnde jag att jag inte varit utanför dörren idag? Jävla tvättstugelås (här kan jag hänvisa till mina inlägg om min tvättdag idag).

Men vad kan man vänta sig? Jag fick riktigt dåliga vibbar redan på MB igår.
Jag klandrar inte Ylva, det var nog några till som hade åsikter om vilken lokal det var som skulle besökas.

Kan ju glädja mig åt den givande diskussionen jag hade med Amanda över MSN-Messenger (ett chattprogram [om du nu är trög]) och att jag såg en fin konsertvideo med Radiohead. Och så Henke förstås. Honom är jag glad att jag är vän med, det kan inte nämnas för ofta.
Och jag gillar ju Ylva med, även om det inte blev så bra ikväll. Som sagt, jag klandrar henne inte.

Tvätten del 4

Nu har en låssmed kommit och tagit bort låsjäveln, så nu har jag fortsatt min tvättlördag. En ny maskin och en tumlare är igång. Torkskåpet torkar på för fulla muggar.

Hoppas det inte blir något mer trassel. Har verkligen ingen lust till det.

Ljusblånästandum


Tvätt är inte det enda man som levnadsglad läkarstudent sysslar med på helgerna. Läxläsning håller vi på med också. Jag fick för mig att jag skulle börja stryka under saker i min Guytonbok. När jag strukit färdig det första (det blåa området på bilden [om du nu är trög]) så slog det mig att det bara var skit jag strukit under. Så går det när man ska vara lillebrorduktig.
Jag har i alla fall ett jävligt bra blodsockervärde just nu!

Tvätten del 3

En följetång börjar ta form.

Jag ringer till Bostaden, förtvivlad över min tvätt som blöt (och säkert kall) ligger i tvättmaskinen och väntar på mina varma händer.
Jag säger till damen som svarar att jag inte kan komma in till min stackars tvätt. Okej, det kanske inte var vad jag sa, ordagrant, men ändå. Hon säger att hon genast ska ringa ut någon, vad nu det innebär, att ringa in någon eller något har jag knappt fattat än och nu kommer uttrycket ringa ut någon/-t.

Jag ger damen mitt telefonnummer för hon ber mig om det och en timme senare ringer en karl som verkar kunna en del om lås. Tänk att jag inte är förvånad över att det är en karl som ska vara duktig på lås!

Vi kommer fram till att det är fel på mitt lås över telefon och att han ska ringa upp mig med besked om hur saker och ting ska bli.

Det är alltså inte säkert att AB Bostaden Umeå tycker att det är tillräckligt akut för att skicka ut någon att fixa låset en helgdag.
Jag sa till låskarln i telefonen att det är rätt akut för mina kläder ligger och är blöta och jag poängterade nog det ganska ordentligt med tonläget på min röst. Jag lät inte arg, bara halvförtvivlad. Och han förstår mig nog, vem vill att ens kläder ska ligga och frysa i en tvättmaskin i två dagar?

Jag är rädd att mina kläder ska bli förstörda och att jag då måste härja med bostadsbolaget för att få ersättning. Jag gillar inte att härja.

Jag väntar spänt på hur det här ska fortsätta.

To be continued...

Tvätten del 2

Ja!

När jag nu skulle in i tvättstugan för att växla maskin så visade det sig att låset gått sönder.

Jag kan inte komma in till min tvätt i tvättstugan.

Skit.

Tvätten del 1

När jag satt och funderade på vad jag ska ha på mig till kvällen slog det mig helt plötsligt att jag nog borde ta och tvätta mina kläder.

Tur att tvättstugan var ledig.


En sak jag tycker är väldigt fascinerande är att tvättstugan verkar vara mer upptagen och användas mer frekvent under nattetid än under dagtid.

Vad som gör det än mer intressant är att man egentligen inte får tvätta nattetid och att jag bor vägg-i-vägg med en tvättstuga.

Jag ser två rimliga förklaringar till detta intressanta fenomen:

1. Mitt hus befolkas av studenter som inte orkar skriva upp sig på bokningslistan. Studenter som dessutom tror att de tider som inte står på bokningslistan (alltså tider på natten) är tider då det är fritt fram att tvätta.

2. Mitt hus befolkas av studenter vars rum i sin tur befolkas av människolika figurer (humanoider), som är ungefär en tvärhand höga och utför sitt arbete (att tvätta sina husbönders kläder) nattetid (mot havregrynsgröt [inkl. mjölk, lingonsylt och russin] och fri tillgång till internet som betalning).


Eller så är jag helt fel ute och nattetvättarna (inte de tvärhandshöga människoliknande figurerna jag nämnt utan det något vidare begreppet som egentligen inkluderar alla som använder tvättmaskinerna nattetid i detta höghus) gör det (tvättar nattetid) av någon helt annan anledning. Någon läsare kanske har en förklaring på detta?


Och vem fan i hela friden tvättar kläder på fredagsnätter?

2007-11-23

Bilder

Det här är en bild jag av någon anledning tycker är fin, trots att den är rätt ful. Jag tog den när jag höll på att flytta ur min lägenhet i Varbergagårdens annex i Örebro. Jag hade just börjat leva igen efter några års dvala. Det är skönt att leva och det är smärtsamt och det är givande och det är svårt.

Drogfritt

Dagens reaktion:

Ylvas när jag berättade att jag dricker koffeinfritt kaffe ibland.

Dricka kaffe för att det är gott?


Jag var säkert så liten som fem år när jag drack kaffe (dock med mycket mjölk och socker i) för att jag gillade det. Inte särskilt ofta, men jag gillade det.

Har varit hookad sen jag minns inte när, högstadiet kanske. Försökte sluta i ettan på gymnasiet. Det var piss och skit i en vecka. Efter två gav jag upp och har inte slutat sen dess.

Henles Slyna

Det var helt fantastiskt att äta lunch idag.

Jag och Filip gjorde en repris från igår och gick till lärarhuset för att avnjuta kostvetarnas restaurangmat.
Jag tänker inte gå in så detaljerat på vad vi åt utan snarare på hur jävla tillfreds vi blev.
Kroppsligen är jag fortfarande tillfreds, själsligen försvann tillfredsställelsen framåt eftermiddagen, någon gång då skolarbetet åter gav en känslan av hopplöshet.

Nej, så hopplöst är det inte.

Men med 40 sidor kvar bara i Guyton känns det inte roligt att gå till helg.
Ikväll ska jag unna mig lite ledigt, med vad det nu kan innebära... en film och lite mat och kanske lite godis.
Godis.

Läser jag skola så är det bara en bonus.

2007-11-22

Rop av förtvivlan

Jag har läst alldeles för mycket idag.

På lunchen skrek jag av förtvivlan när jag blev omsprungen av en klunga människor och på så vis hamnade sist i mikrougnskön. Jag letade efter plånboken för jag var skyldig Jocke pengar och rätt vad det var så passerade en stor grupp studenter bakom min rygg.

Vi skrattade åt mitt primala skri efteråt.

Mycket frustration byggs upp när man kämpar med njurarnas fysiologi. Jag vet inte vad det är, för svårt verkar det inte vara, det måste vara ond svart magi bakom.

2007-11-19

Njurarna

Då har vi kommit in på avsnittet alla bävat inför.
Jag vet inte ifall jag har bävat så mycket, förmodligen på grund av ignorans. Gud signe ignoransen!

Sen kväll igår, tidig morgon i morse och ändå kom jag upp till föreläsningen i urinvägarnas topografi 8.15. Lev, ryssen jag börjar gilla mer och mer, hade ordet.
Inspirationen räckte fram till halv sex på eftermiddagen. 9 timmars arbetsdag. Och så har jag tänkt kolla lite i histologiboken nu en liten, liten stund.
Så därför blir jag kortvarig.

Än lever jag!
Bara så ni vet det, systrarna på Nuklearmedicin i Örebro.

2007-11-18

Håriga hål

En annan sak, jag kom att tänka på det nu när jag fick lust att duscha (vilket jag också ska göra snart), är att jag tog tag i att rensa avloppet igår.

Det var inte så svårt och efteråt så upptäckte jag att det inte nödvändigtvis behöver bli översvämning varje gång jag får för mig att duscha.

Det var ingen vanlig avloppsrensning jag gjorde, jag rensar avloppet ganska ofta ska jag säga, men inte så här noga.
Jag fick vara så god och ta bort vad som visade sig vara vattenlåset (det blåste luft från avloppet när jag tog bort det [ingen angenäm luft, bör jag kanske tillägga]) och pilla dän något som liknade jag vet inte vad och som bestod av ihopklibbat hår. Jag har svårt att tro att det bara var mitt för det vägde en hel del. Trots att jag har ganska långt hår och tappar ett och annat hårstrå har jag svårt att jag på egen hand kunnat åstadkomma detta på det dryga år jag bott här.

Lite synd kanske att jag inte fotograferade episoden, men det hade nog inte direkt blivit några porrbilder av det hela. Så kanske gjorde jag bloggosfären en tjänst genom att glömma digitalkameran på skrivbordet.

Tankar i flykt

Jag kommer särskilt ihåg att två saker hände i mitt huvud när jag var ute nyss.

Jag skulle ut och slänga skräp och tömma min pappersinsamlingslåda och sedan dra iväg till affären för att handla lite till mitt matlagande i eftermiddag. På vägen till affären drabbades jag av inspiration. Jag brukar ofta drabbas av inspiration när jag går, jag vet inte vad som händer men något händer och jag blir tilldelad själ och andning från högre ort att skriva blogg.

Fantastiska tankar dök upp i skallen när jag halkade fram i slasket på Mariehems gångvägar, jag tänkte att "det här måste jag skriva om, det är ju intressant!"

Jada jada jada, majonnäs, svartpeppar och rödlök, jag är nu på väg hem och sak nummer två har hänt i mitt huvud. Tankarna jag tänkte är som bortblåsta.



Detta är inget ovanligt, men jag vill bara skriva om hur mycket fantastiskt det är som rör sig i mitt huvud som aldrig kommer någon annan till del. Det är lite synd.

Vad som är än mer synd är att det händer fantastiska saker i många andra personers huvuden hela tiden utan att det kommer andra till del.

Kladdkakan

Filip får säga vad han vill, men jag tror att kladdkakan hade blivit fantastisk om den bara inte stått inne i ugnen för länge.

Det var ju jordnötssmör i den och det enda felet, vad jag kunde känna nu på morgonkvisten, var att den blev för torr och smakade bränt. Det är inga fel på ingredienserna.

Dåså, då var det sagt.

2007-11-16

"Vi vet inte om vi ska gratulera eller inte men du är en äkta örebroare"

Norrlandstestet i all ära, men det är skit.

Här kommer det riktiga testet: Hur mycket örebroare är du?
Rubriken antyder mitt resultat. (För den som är trög).

Nu ska jag äta.

2007-11-15

Torsdagsfilm

Det börjar dra ihop sig nu för lite jul. Vi är ju halvvägs in i november bara, men snön har kommit och julprylar har börjat stå till försäljning i affärerna. Det ska bli mysigt här i mörka norrland med lite jul.

Och jag vet inte varför jag skriver om julen, det är ju film som ska avhandlas och jag har inte hela kvällen på mig. Jag är trött och vill sova!

Jag var på Bio Marx nyss och såg på film. Det var en rysk fejkdokumentär som handlade om ett sovjetiskt månprogram på 20-talet. "De första på månen".
Blandat med autentiska journalfilmer fanns nyinspelade grejer som mixtrats med för att se gammalt ut och i filmen skildrades hur kosmonauterna togs ut och hur de tränades. Ja, men behöver jag nog inte berätta.

Det var något av det roligaste jag sett i höst. Kanske kan Du levande klå denna, men jag skrattade så jag grät vid ett tillfälle och jag var bra nära ett par gånger till.
Humorn var både satirisk och skruvad.

Måste ses!

2007-11-14

Njurarna rimmar illa på lust

Jag skulle just börja plugga lite cirkulation, satt med mina papper och så dök det här lilla meddelandet upp:
Jag tror att jag hatar mjälten mest, missar alltid på den när det är histologi och jag gillar inte mjälthugg.
Njurarna gillar jag inte heller så värst, men mjälten, som inte är hjälten är nog mest pest.

Lappen tror jag är från Ylva som är en jävla hejare på att smyga in små lappar i mina böcker och anteckningar utan att jag ser det.

Keso

Jag åt blodpuddingen med sked för jag orkade inte gå ut i köket och hämta kniv och gaffel. Skeden äter jag nu keso med. Keso och lingonsylt. En hit!

2007-11-13

Post-Toga

Det var ju ett sånt där togaparty på Gröna Villan i lördags. Jag var egentligen lite tveksam på att gå, men jag kände ändå att det var en sån där grej som kan vara kul att inte ha missat. Jag ångrar egentligen inte att jag gick dit, fast jag har facit i hand.

Vad hände då?

Jag kom dit när det hade hållit på ett tag redan, blev bortkommenderad till en ände av ett bord för det var dags för speeddating. Trots att det var dating fick jag tala med karlar mest. Dock så var det en karl som kände igen mig härifrån bloggen (det har förvisso redan nämnts, men jag gillar att skryta... och driva med min egen ärelystnad).
Några blev alldeles för berusade.
Jag blev ganska berusad.
Någon T1:a blev så berusad att han råkade knycka min väska av misstag och kanske råkade han (av misstag) även dricka upp min folköl jag vill minnas (kanske även det av misstag) att jag lämnade däri.

Hursomhelst, jag fick sova över hos Carl efter våran efterfest där, jag fick låna hans kläder och bilden jag postade igår togs när jag kommit in i mitt rum efter att jag fått punga ut 400 riksdaler till en väktare som låste upp.
Det var inte ett misstag av honom att ta 400 kronor, men han var rätt trevlig, faktiskt.
Nu har jag fått tillbaka min ryggsäck, mina kläder som låg i den och mina hemnycklar. Jag har fortfarande inte träffat personen som tog ryggsäcken. Jag blir tillräckligt irriterad utan att ha sett ansiktet på honom... eller om det nu var en henne.

Jag gläder mig dock åt att mina favoritbyxor är tillbaka hos mig och snart tillbaka på mitt arsle.

Jag är glad över en annan sak också och det är alla som var vänliga nog att erbjuda mig övernattningsplats när jag stod utan hemnycklar på lördagsnatten. Tack allihopa, men mest tack ska Carl ha denna gång.

2007-11-12




För den som undrar varför jag ser ut som jag gör på denna bild och varför i all sin dar jag har Carls kläder på mig så kan jag säga att detta är en aptitretare för kommande inlägg... eller vad man ska säga.


Karpe Diem

Jag vet inte om det är visdomsord som kommer att passera ut genom fingertopparna eller om det klassas som allmänt flum eller bara vanliga floskler eller så är det bara klasslöst dravel, men ut ska det.
Härmed är du varnad.

Hur som.


Jag stod och stekte fiskpinnar i mitt lilla korridorskök. Inte bara stekte jag, jag tänkte också. Jag tänkte att det inte är så festligt med fiskpinnar egentligen, vem fan äter fiskpinnar på en fredag? Detta är en måndag, då ska det inte vara festligt, så fiskpinnar är okej. Men varför får det inte var festligt på en måndag? Egentligen?
Sen tänkte jag att kanske är formatet inte så himla festligt, att ensam i korridoren sitta och klämma i sig fiskpinnarna med GI-bedrövligt potatismos, men att man trots det kan se det som fest. Jag menar, det smakar ju inte illa. Det smakar rätt gott. Trots att det säkert är mer annat än det är fisk i fiskpinnarna.
Kanske är detta ett sätt att fånga dagen, att liksom njuta av ögonblicken som kanske inte ser ut så mycket till en början? Att finna glädjen i att äta ett par flottiga fiskpinnar med potatismos.

Nu tappade jag bort mig lite...

Jo, nu kom jag på vart jag ville komma!

Man ska kanske se på livet lite på samma sätt som jag såg på mina fiskpinnar. Att njuta av ögonblicken och jag som alltid gått och haft prestationsångest över att jag inte fångat dagen när det kanske var på fel sätt jag trodde man fånga den, eller hur man nu ska formulera det.

Nåja...

2007-11-11

Det här med utmaningar

Ibland så dimper det ner kedjebrev på ens dator. Det står att man måste göra en uppgift och skicka vidare brevet till typ 13 kompisar annars kommer något dåligt att hända en. Jag brukar oftast ignorera dessa brev.
Sen finns det snarlika saker som dyker upp ibland, men som inte har med otur eller magi att göra utan något helt annat, något jag inte kan stå emot.

Från Stina, den där sjuksköterskestudenten som bloggar hej vilt, fick jag häromdagen en utmaning skickad till min blogg. Ajdå. Nu är det inte magi och vidskeplighet jag ska ignorera, utan en utmaning. En tävling om man så vill.
Jag känner att jag inte vill uppmuntra spridning av sådana häringa lekar, men det är ju en utmaning. Så jag kan inte ignorera detta, det går bara inte. Och jag vill ju inte vara den som inte antar utmaningar, inte från Stina i varje fall.

Till utmaningen:
"Den går nämligen ut på att man ska skriva 5 bra saker om sig själv. För visst borde alla berömma sig själva mer för sina bedrifter och bra egenskaper? Man ska även länka till utmanaren och de tre bloggare man själv utmanar."

Att skriva fem bra saker om mig själv tyckte jag, självgod som jag ibland är, vid första anblicken inte alls borde vara någon större svårighet. Men när det kom till kritan så ska jag ärligen säga att jag haft svårt att konkretisera vad som är så jävla bra med mig. Faktiskt. Man borde ju vara aningen konkret om man ska skriva listor om saker, så att man kan dela upp sakerna i punktform.
(Alltså, det är inte så jävla lätt när man i jantelagens land hela tiden måste gå och hitta på alla dåliga sidor man har, man blir som inkörd på det negativa spåret [hursomhelst(!)]).

1. Jag är intresserad och nyfiken, har jag fått för mig. Speciellt intresserad är jag av människor. Lite utav ett specialintresse det där.
2. Jag är hängiven.
3. Jag är för det mesta snäll.
4. Jag i alla fall försöker vara godhjärtad
5. Jag har humor, jag vet inte ifall den ger sig till känna för er andra, men jag själv tycker att jag är rolig ibland.

Det där gick ju ganska smärtfritt till slut. Då ska jag bara hitta på vilka jag själv ska utmana.
Ylva och Aina skulle jag vilja utmana och den där Fredrik kanske.
Ja, så får det bli!

Det är jag som är Bland böcker och kanyler-snubben

Det har varit händelserikt vill jag lova, det senaste dygnet. Togaparty blev det och jag stack ut med min svarta Emo-toga och min blyertsglansiga (och smala) slips.

En sen efterfest hemma hos Carl på Ålidhem resulterade i att jag fick kramas med hans sovsäck i hans soffa. En skön soffa. Lite segt bara att gå hela vägen hem i snöslask och duggregn.

Det hände något ganska stort igår förresten, en snubbe på termin 1, kände igen mig från bloggen.
Jag har alltså blivit kändis, väntar nu bara på efterhängsna fotografer och inbjudningar till galapremiärer .

Pizzorna igår blev fantastiskt goda vill jag tillägga. Den med salt fisk och salami var nog godast, men den med torkade kantareller och västerbottensost var delikat den också.

2007-11-10

Pizza, musik och spring

Denna lördag började rätt bra, jag vaknade utvilad i min säng. Bra blodsocker hade jag med, det gick bra att springa snöfallet till trots och jag städade lite.

Men precis nyss hände något. Jag vet inte ifall det är bra. Jag känner mig lite illa till mods och jag kan för mitt liv inte förstå varför. Det är väl lika bra att försöka ignorera känslan av illa mod. Det är onödigt att känna saker i onödan och kan jag välja att må bra så ska jag väl välja det.


Nu gick en gammal låt jag glömt bort upp på mediaspelaren. Tonerna flödar ur mina högtalare, jag blir nostalgisk, jag sjunger med. Bra.

Nu är jag på humör igen!
Snart ska jag till Ålidhem och baka pizza!

Tjo!

2007-11-09

Under täcket

Jag sitter inlindad i ett duntäcke framför datorn.

Detta beteende skulle kunna förklaras på olika sätt:
att jag fått för mig att ha feber
att jag provar ut en trevlig norrlandsanpassad outfit till det feta jävla togapartyt imorgon
eller att jag nyss låg i sängen i bara kallingarna, under ovan nämnda täcke och tyckte det var lite kallt att sitta framför datorn utan täcket.

Okej, det förklarade kanske inte hela beteendet, det förklarade bara varför jag satt med duntäcket kring mig. Resten, att jag sitter framför just datorn, beror nog bara på att det är ett så djupt programmerat beteende att det endast kan och bör förklaras i neurofysiologiska termer och inte i psykologiska. Och jag tänker inte förklara neurofysiologin, mest för att jag inte kan. Inte så mycket för att jag inte är sugen på att tråka ut någon läsare här på fredagskvällen.

Ska snart iväg och se på film, känner att jag kanske borde byta ut duntäcket mot ett par jeans och nån lämplig tröja.

Såg förresten en film igår, en tysk sådan, Kebab connection, filmen var inte så bra som titeln lovade. Tyvärr.

2007-11-07

Världens bästa band

Förutom lite kändisspottande och pluggande* idag så har jag kommit fram till att Radiohead nog kan vara världens bästa band.





[*Ang. kändisspottandet och pluggandet så kan jag meddela att vi dissikerade ett svin och läste om hjärtats fysiologi. På fikat fick jag ögonkontakt med någon jag tyckte var väldigt bekant, kanske någon jag kände, men som visade sig vara Dennis Lyxzén. Jag hindrade hej-reflexen, karln har nog antagligen inte den blekaste aning om vem jag är. Såvida han inte klickar in sig på min blogg då och då, förstås].

2007-11-05

Avstånd

Det finns en nackdel med att bo i Umeå och det är att många bra saker är långt bort.
Hade jag pluggat på någon annan ort, exempelvis Stockholm eller Linköping, hade jag kunnat haka på min farsa när han ikväll åker för att se på The Arcade Fire med några andra gubbar. Det hade garanterat varit trevligt. Jag hakade på när de såg The Flaming Lips i fjol. Min farsa är rätt cool och har bra musiksmak. Dessutom bjöd han mig på den konserten. Det är inte helt fel.

Dock går detta Arcade Fire-klipp inte av för hackor, jag kollade det nyss och jag rös mig igenom låten. Särskilt när de sjöng.
Det kan jag nöja mig med. Dessutom är ju David Bowie med!

Konsten att gå upp

När jag skulle gå upp i morse var det inte lätt att gå upp.
Jag drömde om sommar på närkeslätten och när stereon gick igång så tycktes verkligheten inte fullt så lockande som drömmen.

Jag låg och kollade på klockan, funderade på om jag skulle gå upp eller ej. Blundade lite till men fann ingen ro. Det kändes inte rätt, jag är nog alldeles för (tro det eller ej) väluppfostrad. Och när jag kom att tänka på att drömmen nog vid det laget förmodligen var som bortblåst var det bara att masa sig upp.

På grund av viljornas kamp där i sängen så hade jag kommit upp alldeles för sent. Det var bara att slänga i sig frukosten och bege sig på den isiga promenadvägen till skolan.
Thorax anatomi. Som vanligt var projektorn trasig, till föreläsarens förtret. Han svor. Jag gillar folk som svär, bye the way.

2007-11-04

Och jag vet inte riktigt vad jag ska tycka om formuleringen där på slutet...

Fan igen!

Någon jävel har bestämt sig för att köra en sen tvättning ikväll. Hoppas denna jävel bestämmer sig för att sluta upp med det lagom tills jag ska sova.

Och en helt annan jävel, en diabetikerjävel, kom just på att det är snart fyra timmar sedan han skulle injicera basinsulindosen. Eller om hela sanningen ska fram så har han inte orkat gå de där metrarna till jackan där pennan finns, dessutom tilltalas han inte av att sticka sig själv. Det är ju inget större problem egentligen, men ibland har han helt enkelt inte någon lust.

Nej, nu ska jag ta mig i arslet och spruta in det förbannade insulinet!

Fan!

Jag kom just på att jag glömde provsmaka soppgrytan jag gjorde nyss. Jag hade i kyckling och allt möjligt, men jag gjorde aldrig någon avsmakning.

Jag gillar spänning i tillvaron, men så här spännande vill jag då inte ha det. Tänk om det smakar illa när jag sitter där på KBC och äter. Vad ska jag då ta mig till?
Jag har skrivit och suddat flera gånger nu.

Det blir nog inget inlägg idag.

2007-11-03

Goda nyheter gott folk!

Det är gott med öl till pitepalt (http://aftonbladet.se/nyheter/article1136670.ab).

Och varför är då detta en god nyhet?

Svar: Jag har under mina två paltmiddagar här i Umeå fått höra från "tvärsäker" källa att det är mjölk som gäller. Mjölk och mjölk alena är det man ska dricka när man äter pitepalt. Jag är inte så förtjust i mjölk så jag har med ett visst mått av skam druckit vatten till palten än så länge. Rent intuitivt har det dock känts som om öl borde funka till palt och det visar sig ju nu i en artikel i Aftonbladet att så är fallet.
Nästa gång jag äter palt ska jag dricka öl till.

In Rainbows

Radiohead har släppt sin första skiva på fyra år. Jag kan på rak arm inte komma på någon musikhändelse som har varit större i år.

Att Radiohead släpper skiva är ju stort på pappret, men denna skiva är det bästa jag lyssnat på på länge.
Den är vacker.

Ladda ner den på:
http://www.inrainbows.com/


Favoritlåtar:
Nude
Reckoner
Jigsaw Falling Into Place
All I Need

och de sex andra spåren går inte av för hackor de heller.


Jag har en känsla av att när jag om några år lyssnar på många av låtarna från skivan kommer att få flashbacks från hösten 2007. Respirationen.

2007-11-02

Kaffe

Första koppen smakade ganska bra.
När jag skulle dricka av den andra koppen så smakade kaffet vedervärdigt. Jag äcklas fortfarande vid tanken på smaken.

Ska jag vara så paranoid att jag ska misstänka att någon i min korridor varit och fingrat på kaffet?

Kanske var det bara en tydlig markering, någonstans ifrån, att jag inte ska dricka mer kaffe idag.

The Holy Bible

Jag sitter och bäljar i mig starkt kaffe. Nu ska jag ta andningen i hornen, försöka forcera mig igenom några sidor i Guyton* så att jag med gott samvete kan dricka mina två tjeckiska öl som står på kylning till kvällen.

Jag gjorde ett försök med min nyanlända pocket companion-guyton. Jag kände för att sova då, kännt och gjort. Nu sitter jag med lite dåligt pluggsamvete över fredagens brist på inlärning.

* Guyton är fysiologiboken jag har, en röd liten skapelse på 1066 sidor, jag har skrivit om den tidigare. Den heter egentligen "Textbook of Medical Physiology 11th edition"och är skriven av författarna Guyton och Hall. Det är en bra bok. Vi har haft många härliga stunder tillsammans, den och jag. Den har en speciell lukt också, en god lukt.

2007-11-01

Primer (2004)

På Bio Marx ikväll såg vi filmen Primer.

Den hade kostat ynka 7000 US$ att spela in.

Den var givetvis bra.

På sätt och vis. Aina somnade.

Jag däremot satt och fascinerades.
Handlingen går ut på att två vänner som är ingenjörer och uppfinnar bygger en tidsmaskin. Det blir dubbelgångare, hopp i tiden och konstiga klipp i parti och minut.
Förvirringen kom som ett brev på posten.
Men ändå gillade jag filmen, ingenting för en kontrollmaniker kanske, men för en som kan sitta och avnjuta en film avslappnat utan att behöva fatta något kan denna film funka. För mina föräldrar... nja. De är nog bäst anpassade till engelska deckare i gemytlig lantmiljö.

Jag vet inte varför jag skulle dra in mina föräldrar i det här inlägget, men så fick det bli. Jag tycker om dem, kanske är det så enkelt.

Experimentet del IV - Epilog

Ja, experimentet är nu genomfört med lyckat resultat.
Jag känner av lättare halsbränna och jag är fruktansvärt trött, inte på grund utav någon paltschviimen dock. Man kan vara trött ändå och det är jag.

Har haft ett blodsocker som dansat hej vilt idag och under experimentet skedde inget undantag.

Nu ska jag försöka sova. De andra gör nog redan det.

2007-10-31

Experimentet del III

Jag märkte det inte förrän jag satte mig för att logga in nu. Fyra paltar blev det och det var svårt och motigt att trycka in rätt kod med tangenterna.

Jag är fortfarande upprätt men känner att soffan är lockande.

Nu återgår jag till experimentet...

Experimentet del II

Nu har jag förlorat paltrullaroskulden.
Aina ledde, med ett lugnt sinne, in mig i paltrullandets förlovade land. Med lite mjöl i handen går det mesta.

Jag har gjort min första blodsockermätning för kvällen. 12.4 mmol/L om jag inte minns fel. Lite för högt. Kring 17.00. Jag tog lite insulin, 4 enheter Novorapid och jag känner redan hur det verkar. Gott det, för jag vill gärna ha lite bättre socker inför ätandet.

To be continued...

Experimentet del I

Jag känner mig föga delaktig i aktiviteterna omkring paltförsöket. Än så länge i alla fall.
I skrivande stund surras det i köket där det är full aktivitet, palten tillagas.

Själv blev jag nyss än en gång bortglömd på biblioteket. Det börjar bli av en vana nu, fortfarande väldigt tråkigt när det sker dock.
Frida glömde inte bort mig, som plåster på såret.

Jag återkommer när det finns mer experiment att skriva om. Detta ska bli intressant.

2007-10-30

Grandaddy

Arvid skickade mig en länk till en låt, en Grandaddylåt. Det var inte just denna, men den är också bra, det är bara att denna är strået vassare.. eller så är båda väldigt bra. Eller så är det så att den andra låten han skickade (Jed's other Poem) är bättre, som låt. Men denna video är i alla fall bättre. Tar mig tillbaka till den ljuva gymnasietiden.

Håll tillgodo: Grandaddy med The Crystal Lake!



Nu ska jag lägga mig och schlafa.

Metabolismlabb: Paltschviimen

Med risk för felstavning...

Imorgon ska vi genomföra en laboration i metabolismen och min grupp har beslutat att göra en liten studie utav paltschviimen.

Vi ska samlas ett gäng och äta palt tillsammans under trevliga förhållanden, sedan ska det mätas. Jag vet inte riktigt vad som ska mätas än, jag känner mig ganska allienerad i detta lilla projekt just nu, men kanske blir det klarare imorgon. Ett som är säkert är att jag har tänkt skriva blogg om paltschwiimen och mig själv som diabetiker.
Nog om det, skriver mer imorgon.

Idag på dissektionsdemonstrationen hände något jag blev lite förvånad över, jag blixtrade till, kunde en massa saker. Inte till fullo, men bättre än jag trodde. Amanuensen pekade, jag svarade.
Märkte också att det är lättare att konfronteras med liken nu. Det känns inget märkvärdigt alls.

Jag och Filip körde köpmat 2 för 1 på Corona. Hamburgare, uppladdning innan mikroskopering av luftvägarnas vävnader.
Vi satt där inne bredvid ett bord med ett gäng studenter av annan sort än just oss. De diskuterade, var ganska många och ganska högljudda.
Jag och Filip diskuterade en hel del vi också. Våra diskussioner är ofta av väldigt utbildningsinriktad karraktär, vi tycker om att diskutera vår utbildning och vårt yrke och vad vi läser om och människokroppen och ja.. sånt.
Ett par gånger under våran måltid, när våra diskussioner blev som intressantast, så tystnade grannbordet ganska abrupt och en mycket märklig stämning inträdde. Även Filip höll med mig om det.
Det kändes nästan som om grannbordet tystnade för att lyssna på vad vi sa, kanske gjorde de inte det, men det kändes som det.
Det kändes också som, nu när man kanske fick en större publik, att man borde säga något vettigare. Eller i alla fall mindre nördigt, för att ge en bättre bild av oss läkarstudenter, så att säga.
Kanske tyckte grannbordet att vi var fåniga som under kvällstid diskuterade dagens föreläsare. Kanske tyckte de att vi verkade ha en pluggig inställning till livet.
Jag vet inte, de kanske tyckte vi var coola.

Eller så tystnade de bara ett par gånger för att deras egna samtal dog lite, men deras tystnad kändes.

2007-10-29

Det jobbiga med min utbildning är att det knappt finns utrymme att ha diabetes och än mindre att vara deppig.

Jävla skit.

2007-10-28

Eric och genomskinliga bandet

Det råder en hysteri (ordet hysteri går förövrigt att härleda på något vänster från livmodern) därute.

Saker och ting ska färgas rosa. Man ska skänka pengar till bröstcancerforskningen. Jag tycker att det är fint.
Rosa är också ganska fint.

Men hysteri är inte fint och jag blir aningen skeptisk när så mycket uppmärksamhet riktas mot endast en endaste en specifik sjukdom. Som om det inte fanns andra sjukdomar i detta sverige. Som om bara bröstcancer räknades.

Okej, det har ju gjorts en liten spin of genom prostatacancer med den helt genuskorrekta färgen blå.
Men ändå!

Jag tycker att man kan införa ett nytt band, ett band som ersätter alla band. Det ska vara genomskinligt.
Och vart pengarna från det bandet går ska avgöras på en sammanvägning av två saker:
1. Den sjukdom som orsakar flest för tidiga dödsfall i Sverige
2. Den sjukdom/problematik som orsakar mest lidande i detta avlånga land. (Hur nu detta skall kunna avgöras).

Och naturligtvis skall man, för att manifestera sin sympati, göra något genomskinligt alternativt klä sig genomskinligt under den genomskinliga veckan (som kommer att äga rum i mitten av juli).

Fysiologiboken kallar...

Lite gnäll

Jag är lite mer än 24 år, men jag känner mig som det dubbla. Det gör mig lite ledsen, inte så att jag vill gråta, men vemodet finns här inom mig.

Jag vet inte om det bara är så att jag är lite trött för att det är intensivt i skolan eller om det är så att det är min diabetes som spökar eller om det är så att jag är på väg in i en depression. Grejen är den att jag inte känner mig ledsen och blir trött på grund av det utan snarare att jag känner mig fysiskt dämpad (eller vad man ska säga) och det borde ju utesluta en depression.

Jag kände, som ett exempel, igår att jag när jag sprang inte hade särskilt mycket kraft i benen. Det gjorde liksom inte ont eller så, men det var som om benen inte ville springa snabbare än ganska lagom långsamt. Som om glykogenlagren var uttömda.

Jag känner mig svag i kroppen, som om jag bara vill ligga ner och vila. Tur jag ska till doktorn snart.
Det är inte så att jag mår direkt dåligt, men jag är opigg. Kanske ska man tillåta sig själv vara det?

2007-10-27

Facebook

Idag gick jag med i Facebook-gruppen:"Behind Every Doctor... is a skilled intelligent nurse that saves their ass".

Jag är perplex över mitt agerande. Men det är bra med fraterniserande, som i filmen: "En dag utan krig".
Den riktiga fienden är ju inte sjuksköterskan, tvärtom, utan kirurgen.

Nu ska jag gå ur facebook-gruppen tror jag, de har fått tillräckligt av mitt stöd vid det här laget.

Två favoritlåtar denna vecka

Jag känner mig tudelad i mycket just nu. Inte plågsamt då, mer den här: Shape up eller Jazz? Eller vara slappa? Det är svårt att bestämma sig.

Det samma återkommer på andra ställen med i mitt liv:

I musiken kan jag inte bestämma mig för vilken låt som får vinna denna vecka.
Det står emellan The Arcade Fire's låt My Heart is an Apple och Television's bit Elevation.

Båda låtarna klingar vemodigt, den första är något mer hjärtskärande vacker och så. Det känns verkligen.
Den andra har en helt underbart galen takt plus bra bas och gitarr som är skitbra. Det är en skruvad låt som är riktigt bra, den är som otight och ändå tight. På en och samma gång. Och vilken sångare (John Verlaine), cool röst. Jag gillar den.

Okej, Win Butler's röst går inte av för hackor den heller. Den är ju fruktansvärt bra den, fast på ett annat sätt. Väldigt uttrycksfull. Jag är lite avundsjuk.

Men Television har ju ett coolt omslag till sin skiva Marquee Moon, där man då återser låten Elevation.
Kanske är det där det avgörs...


Ja!

2007-10-26

Att mikroskopera

Som läkarson har jag fått höra en del om histologi och mikroskopering. Egentligen inte särskilt mycket om hela sanningen ska fram.

Men det jag har hört har på något sätt odlat fram en mycket stark aversion mot mikroskopering och histologi.

Kan börja med att histologi betyder vävnadslära och går ut mycket på att förstå hur celler samarbetar i olika vävnader.
Mikroskopering innebär att man kollar i mikroskop, gärna på preparat med tillexempel vävnadsbitar, även om mycket annat kan studeras i mikroskop: svampar, 50-kronorssedlar, chokladsmulor, insekter och vad man nu kan få fatt i.

Det må låta sinnessjukt, men jag tror jag gillar att mikroskopera. Det är bra i lagoma doser och framförallt är det ett skönt avbrott i de alldeles för mångna och långa litteraturstudierna vi annars sysslar med. Jag tycker i och för sig att det är kul att läsa, speciellt nu som diabetiker under metabolavsnittet, men att kolla i mikroskop är något alldeles särskilt i sina bästa stunder.

Idag hade vi dugga/prov på våra mikroskoptalanger. Det gick bra tycker jag. Kanske får jag en bonuspoäng till stora tentan om jag har lite tur.
Under duggan slog det mig att om man dämpade belysningen i mikroskopet lite så blev preparatet riktigt mysigt, inbjudande och passande till den långt framskridna hösten.
Jag fick lust att hojta ut det. Men med en tredjedel av klassen i samma rum var det nog bäst att låta bli.

Åhh, det är ju fredag.

Va skönt!

Gissa preppet!

2007-10-24

Vetenskap

Idag var jag och pratade med en professor med särskilt intresse för parasiter. Det vi pratade om var lite grann vad det innebär att forska, vad det finns för möjligheter att bygga på.
Jag är intresserad av mikrobiologi och parasiter, men under samtalet så kom jag på att jag ju faktiskt är grymt intresserad av neurovetenskap och psykologi också. Diabetologi med, naturligtvis.

Det finns ju grymt många forskningsfält som är intressanta.

Så då sitter man här och nu och funderar.

Ska jag kolla med någon annan professor med? Vore ju kul om man kunde prova på lite olika saker.

Det som kan hända är att jag testar på lite labbande på sommarlovet. Borde ju gå att göra på lite olika hak.

2007-10-22

Eric och rättsmedicinen

Jag och Filip går, om det inte redan nämnts, en extrakurs. Att läsa till läkare räcker liksom inte för oss.
Vi läser en extrakurs i Rättsmedicin. Den är nätbaserad och vi har nu under kvällen diskuterat livligt över MSN-messenger olika frågor i en inlämningsuppgift.

Parallellt med detta har jag ikväll diskuterat utbildningsval med Tove och jag kunde konstatera, ego som jag är, att jag tamejfan trivs jävligt bra med min utbildning. Inte mycket till hjälp för henne kanske.

Och jag som har två duggor i veckan, en muntlig som ska handla om mag-tarm-kanalen och metabolismen och en dugga när vi ska kolla i mikroskop.

Ett hopplöst fall av duktighet.

Men det är ju så kul!

2007-10-21

Flit kan löna sig

Igår blev det sent. Men det blev ruskigt trevligt. En lugn lördag som kanske på pappret inte var så lovande blev till en trevlig rackarns lördag. Det gick inte vilt till, det vildaste var kanske hemfärden, som inte var så vild. Mer svart. Det visade sig att föraren har bott i precis samma korridor som jag bor i nu. Han var trevlig, övertrevlig. Försynt.

Men för att hoppa från detta till min dag av flit.

Idag är det min tur att städa korridoren, vilket jag inte gjort än. Jag har faktiskt inte gått ut med soporna än. Men jag har haft lite annat för mig. Jag har tvättat tre maskiner plus en strumpa i handfatet. Inte illa.

Jag har dessutom rensat i garderoben. Ett utav incitamenten för rensningen i garderoben var att en av mina absoluta favvo-t-shirtar har lyst med sin frånvaro. Min röda Mars Volta-t-shirt. Ett tag trodde jag att jag glömt den i Örebro efter sommaren, men jag tog ju inte ens ner den kom jag fram till.
Så in i garderoben dök jag. Rensade och rensade.
Skatten hittade jag bakom en trave med andra t-shirtar.
Eric vs Gud 1-0, HAH!

2007-10-20

Bipolärt så det förslår

För en stund sedan hade jag några manodepressiva ögonblick.


Mätte sockret till 16,1 mmol/L, lite för högt för att jag ska kunna ge mig ut och springa. Det gjorde mig lite nedslagen. Jag kämpar sedan en liten tid hårt med att få till sockret och insulindoserna. Kanske har jag höga krav på mig själv, men jag vill verkligen ha bra värden utan att gå upp i vikt, få hypoglykemier titt som tätt och så vidare. Går jag för ofta och länge med höga värden så har jag lärt mig, inte minst på mina tre terminer som läkarstudent, att det kan gå helt åt helvete för mig. Ja, det kommer att gå åt helvete för oss alla i och för sig, även de som är friskast av oss. Det kan jag garantera, jag som läkarstudent går i god för det. Men för mig kan det gå lite fortare och inte minst kan det för min del te sig lite hemskare.
Jag skulle kunna göra en lista på saker som jag löper stor risk att drabbas av om jag inte får till kontrollen över min diabetes, inte ett jävla organ kommer undan. Men jag vet inte om det tjänar någonting till.


Det jag har att göra är att gilla läget (vilket jag faktiskt gör för det mesta), kämpa så gott jag kan med blodsockret (genom motion, eftertanke på vad jag äter och naturligtvis rätt insulindosering) och självfallet får jag inte glömma att leva. Det måste ju finnas en poäng med att få till en så frisk kropp som möjligt, vad ska man med ett långt liv till om man ändå inte utnyttjar det? (Det finns alltför många tragiska människor som med sina friska kroppar gör ingenting och bara beklagar sig, det är ju mer beklämmande än att höra om döende cancerpatienter som suger märgen ur varenda av de få dagar de har kvar).


Men, jag sa ju att jag hade några ögonblick av manodepressivitet. Nu är depressionen avhandlad, nu ska manin avhandlas.


Efter att ha konstaterat att jag hade väldigt högt blodsocker och efter att ha konstaterat att jag riskerar impotens och candidabalanit om det fortsätter på det spåret, så läste jag min studentmail. (Jag skrev några mail igår och nu ville jag se om det kommit några svar).


Och svar hade det minsann kommit, från den jag helst ville ha svar: professorn.
Och svaret var mer positivt än jag hoppats.
Det här är spännande.


Jag blev så glad att jag gjorde slag i saken och lagade mina blå fingervantar som min mamma vägrat laga åt mig för att hon, vad jag kan minnas, inte tyckte de var särskilt snygga. [Men de matchar min nya joggingoverall, så lagas måste de ju nu om jag så måste till att göra det själv, jag som aldrig lagat ett par vantar förut].

Mina fingervantar


Före

Efter

Veckans favoritartist Jonathan Richman bidrog till det goda humöret, och ja mamma, jag valde att inte vara sur över blodsockret. (Men samtidigt kan jag inte förneka för mig själv att såna blodsockervärden är toxiska).

2007-10-19

MB-suckers

För att kompensera för den bloggartorka jag har haft denna vecka och för att jag inte har något bättre för mig denna fredagkväll så tänker jag slänga iväg ett andra inlägg.

Vad ska det handla om? (Faktum är att när jag nu skrivit detta har jag skrivit ett par tre gånger inledningar som jag sedan tagit bort. Inledningar med små frön till inlägg. Men det känns inte som om det kunnat bli något mer av de fröna än möjligt vis något litet skott med endast ett futtigt hjärtblad).

(Och jag fick nu helt plötsligt lite dåligt samvete över att jag tackade nej till att haka på till EPP:n1 på ett lite oartigt sätt. Det var inte meningen att vara oartig egentligen, men jag var så inne i att diskutera caset med Filip att inget i världen skulle kunna få mig att göra annat, nej där överdrev jag nog [kanske]).

(Och jag kom just på att vi nådde (högt upp) på nördtoppen när vi under casediskuterandet med stor hängivenhet och glädje räknade ut energiåtgången för en promenad runt Nydalasjön och energimängden i 2 pågenmackor med smör och medwurst och en starköl).

(Och ja, att vi upptäkte och uppskattade det mycket passande sjukdomsnamndet candidabalanit gjorde oss nog till bubblare på ovan nämnda lista).

(Och nej, vi blev utkörda från MB. De stängde 18:00, alltför tidigt. Fast det är ju fredag [tydligen]).

(Och jag börjar fundera på om det inte borde införas en motsvarighet på kvartitvåragg på MB. Kvartisexragg på MB på fredagar kanske).

(Och ja, det är nog dags att sluta nu).

Och naturligtvis lite skola också

Vad är det som får en att sitta till sena kvällen och läsa eller titta i mikroskop?

Det är ju kul, väldigt kul. Särskilt som man är inne på ett case som ligger en ganska varmt om hjärtat. Det här caset handlar om en person som riskerar att utveckla typ2-diabetes. Det vi ska lära oss är hur metabolismen fungerar, regleras och lite grann om hur det kan yttra sig om saker och ting inte är riktigt som de ska.

Sen vill man ju ha koll på saker, inte bara för tentans skull.

Sist men inte minst måste det finnas något patologiskt inblandat i den stora andelen tid man lägger på studierna. Något annat kan jag inte tänkta mig.

2007-10-16

Att se dubbelt

Jag sov lite dåligt inatt.

Satt och skrev på PU-rapporten till tio någon gång igårkväll. Kände mig trött och gjorde mig redo för sängen och landade där framåt elva. So far so good, men jag sov ju lite dåligt inatt.

Sista gången som jag kollade klockan hade den hunnit in på ett nytt varv, ja den hade till och med hunnit in ungefär 51 minuter på nästa.

Och vad är det man tänker på när man ligger där?

Den här gången hade jag ju nästan två timmars dötid att fylla ut.
Det fick bli lite bokläsning (Doppler), vanliga grubblerier om allt från att eventuellt börja forska till vem man tycker är söt och vem man tyckte var söt tills för några dagar sedan och så vidare. Jag filade lite på min romanidé, men jag minns inte mycket av filandet så jag vet inte om det gjorde det värt att ligga vaken att grubbla på just den saken. Sedan kom jag på en novellidé som kändes bra igår, men som känns värdelös idag. Kanske går den idén att baka in i en annan novell, som en sorts utfyllnad eller nåt. Som ett intetsägande kvitto i plånboken.

Sedan kom jag på att jag skulle skriva ett blogginlägg om något jag minns att jag inte tyckte att jag visste särskilt mycket om. Jag minns inte vad och jag skulle be om kommentarer.

Jag ska nog lägga mig snart, när man för en gångs skull har tid att blogga har man tid för att man inser att man är för trött för att plugga och att skriva här går ju inte mycket bättre än det skulle gå att plugga.

Fan.

1000-1500 ord om så himla mycket mer

Nyss skickade jag iväg min PU-rapport. Vi har fått skriva en sådan varje termin nu. Men jag tror jag åstadkom den sämsta rapporten hittills, i alla fall utav mina.

Men jag störde mig lite på uppgiften. Vi skulle reflektera över ett gäng olika punkter, allt från "när doktorn själv blir sjuk" till genus och grejer. Jätteintressanta grejer allihop, men försök få ner det och få det att låta vettigt på under 1500 ord. Det är ju löjligt.

Det sägs att dumma frågor ger dumma svar.

Dumma uppgifter ger dumma uppsater av i mitt fall en dum student.

2007-10-14

Reservplan

När nu den tänkta taktila stimulansen till munhålan fick slängas bränd i skogen fick vi ta till plan B: bollar av choklad, havre, socker och fett.

Hoppas det blir bättre den här gången, att stoppa in chokladbollar i frysen är långt ifrån lika dramatiskt som att mikra pop-corn, det är jag nästan säker på. Men jag ska inte sälja skinnet förrän björnen är fälld.
Men det ser onekligen lovande ut.

Te:t är klart, bara till att värma upp. De andra fnittrar lite och Pengabrorsan sjunger på datorn.

Saker artar sig...

Eric och bruksanvisningarna

Man ska aldrig lämna mikrovågsugnen när man poppar pop-corn i mikro. Det stod så förpackningen och det stod att man skulle följa bruksanvisningen noga.

Jag poppar just nu...

Var lite mer depp än pepp förut, så jag fick komma till Aina och äta lite. Hon och Amanda syr. Jag kokar te kom jag på nu också...


Det gick bokstavligen åt skogen med poppandet.

Fan.

Men jag är lite mer pepp i alla fall...

Det luktar bränt och det drar kallt.

Studier är mitt liv

Igår sa jag att jag inte skulle plugga idag.

Men jag har ju för fan inget annat.

Ska jag sitta och bara låta söndagen passera förbi utan att göra ett endaste skit bara för att jag inte ska plugga?
Det har gått en hel vecka sen jag skrev något här.
Det är värt att notera för den som trott att jag skrivit men inte hittat nåt att läsa av det jag skrivit.
För det är ju så.
Jag har ju inte skrivit något.

2007-10-07

Middagsbjudning

Jag känner mig nästan lite stolt när jag tänker på att jag är den enda, mig veterligen, jag känner som har gjort en ostkaka från grunden. Okej, Filip var med och han gjorde en mycket god insats.


Filip viftar med det hemliga receptet på ostkaka.




För första gången fick vi nytta av ICA Mariehems erbjudande om 5 st 1,5-liters mjölkpaket för en billig penning.




Det är rätt fantastiskt att en smet med så mycket mjölk i kan rendera i så lite ostkaka som det ändå blev.






I ett infall av diskbänksrealism fick jag något i blicken. Något utanför det skitiga fönstret. Kanske var det ett grått fyrkantigt hyreshus, minnande om folkhemstiden?
"Jädrans att det ska vara finhackade mandlar", tänkte jag utan att läsa grovhackade mandlar.

Vi nöjde oss ju inte med det, vi stuvade potatis och stekte isterband och bjöd på. Det vattnas i munnen bara jag tänker på det.
Isterband har inte bara ett coolt namn, det är passande också. Isterband är förjävligt gott.
Kommentarer överflödiga

Nu har vi inom loppet av några få veckor provat på de svenska maträtter med coolast namn, surströmming och isterband. Vad blir det härnäst?

2007-10-06

En hälsning från diskbänksverkligheten

Jag och Fille håller just nu på att göra ostkaka. Inte en sån där Frödingeostkaka man köper på ICA utan verkligen en ostkaka som är hemgjord. Ett litet projekt.

Vi fick dela upp smeten i två byttor för att det tog så mycket plats och den ena stelnar långsammare än den andra smeten. Ostlöpen verkar inte trivas i den röda plastbunken.

Men gott folk, som alltid när jag och Dr Fill håller på i köket, kommer det att bli succé. Så klart.

2007-10-05

Sköna artistnamn

En del är allt bra på att hitta på coola artistnamn, Hank von Helvete eller Captain Beefheart till exempel.

Nu tror jag att jag har hittat ett coolt artistnamn och jag tror att snubben rentav heter så på riktigt: Paul Potts, han är tenor dessutom.

Eller är det så att ett artistnamn per definition inte är ens riktiga namn?

I sånna fall är Paul Potts en född artist. En fullblodstenor.

Hur jag blev vän med renskavet

Som liten tvingades jag äta renskav ibland. Det var verkligen inget jag gillade, tror det kan bero på formen jag fick det i. Då var det med ris och ingen sås att tala om... vad jag kan minnas.
Sedan kan man ju fråga sig om man behöver äta renskav. Jag har ju klarat mig bra utan det i säkert över tio år. Det har inte rådit någon nöd på mig. Det har inte varit något jag längtat efter heller. Så varför helt plötsligt börja käka det igen, bara sådär?
Är det bara för att jag är en wannabe-norrlänning?


Hursomhelst, i onsdags bestämde jag, Aina och Sven att vi skulle äta något innan Filmstudion, för mig var det rätt praktiskt att inte behöva dra hem till Mariehem efter skolan.
Det fick bli renskav. Det blev gott. Riktigt gott. The rest is history.

2007-10-02

Eric som svans del II

Nu har jag gjort min andra svansning. Jag är helt färdig i huvudet och jag vet inte om jag orkar skriva ett långt inlägg om allt jag vill skriva. Men fasen vad det var roligt att svansa på infektionskliniken. Jag fick verkligen se många sidor av läkaryrket idag. Nu är jag sugen på infektionsmedicin också. Och forskning.

2007-10-01

Trovärdighet

Fucking fuck.

Man hinner publicera ett inlägg och dessutom låta det stå kvar ett tag okorrigerat med en särskrivning.

Vad ska alla tro om mig nu?


(Bye the way börjar surströmmingen märkas ordentligt, jävla as. Inga fisar kan maskera det här nu!)

Tack och lov för Eagles of Deaht Metal som är helt underbart att lyssna på i oktobermörkret.

Oktober

Vädret är så jäkla höst så det finns inte. Det kryllar av vackra färger. Tyvärr har jag inte fotograferat allt det sköna än.

Just nu så väntar jag på att helvetet ska bryta ut, D håller hov. De ska äta surströmming. Wish me good luck.

Jag ska ringa ett telefonsamtal jag är lite nervös för. Wish me good luck.

2007-09-30

Sweet sunday

Ytterligare en fantastisk höstdag har naturen bjudit på. Igår var det sol här i Umeå. Idag var det milt och dimmigt, fina höstfärger och vansinnigt mysigt.


Vaknade med huvudvärk från igår, Shappe var kul, så det var värt det.


Kom till skogisfikat med en rejäl insulinkänning så huggarmålet var ingen match för mig, hade kunnat tänka mig en köttbullemacka till.


Efteråt var det ju dags för skivmässa på Nolia, jag såg en kändis där, som hade fyndat:


Annars hittade jag en unplugged-vinyl med Queens of the Stone Age, en EP med Efterklang och en samlingskiva med synthband som hyllar David Bowie (som bland annat innehöll en helskön fransk version av Ziggy Stardust)

Bussen hem från stan kördes av en helskön snubbe med stickad vit liten mössa som lyssnade på reggae.

Nu ska jag plugga.

2007-09-29

Enterobius vermicularis

Att surfa genom wikipedia är en intressant upplevelse, man lär sig en del. Man kan börja på tillväxthormon, gå vidare till den där sjukdomen som orsakar uppsvällda magar hos barn i bland annat afrika, sedan glida vidare på ifall det fanns ett till ceacum än det i början av tjocktarmen. Man får kanske inte svar på den frågan, för man glömmer snabbt bort den när man finner sig glo på ett videoclip från The New England Journal of Medicine: "A 55-year-old man presented with intermittent, crampy pain in the right lower quadrant of the abdomen. A colonoscopy was ordered..."

Först fick jag tics av att se videoklippet. Men det är ju så grymt fascinerande med medicin, parasiter och anatomi!

Jag är en nörd.

Scenen

Jag försökte förklara för Fille storheten i en utav scenerna i Du levande, begravningsscenen.
Jag förmådde mig inte, jag började hela tiden skratta mig till gråt när jag närmade mig kärnan. Illa illa.

Nu är den scenen grymt upphaussad.
Nästa gång han ser den kommer han fortfarande inte förstå hur rolig den är och nästa gång jag kommer se den kommer jag bli lite besviken. Men jag gläder mig åt minnet av den scenen och jag ska se filmen igen, trots risken för att scenen ska krympa i mitt sinne.

2007-09-28

Klockan 18.00 en fredag i slutet av september

Det är löning i helgen.

Jag har precis kommit hem från en lång skoldag. De långa skoldagarna blir allt vanligare. Det har varit en lång skolvecka.
Ändå känner jag en stor lust att öppna Guyton-boken för att läsa om kapitlet om mag-tarmkanalens fysiologi. Det är ju så grymt kul!

Men det är ju fredag. Klockan är sex.

Dessutom känns mitt huvud som en sprängfylld ballong.

Jag intervjuade min läkare idag, en psykiater, jäkligt intressant samtal. Vi var nog på samma våglängd tror jag. Jag kanske ska bli psykiater.

Tyckte att föreläsningen om mag-tarmkanalens anatomi var intressant. Jag hade lågt ställda förväntningar, men jag tyckte jag lärde mig mycket på den. Mag-tarmkanalen är rätt rolig tycker jag.