Couronne

Jag och Carl sitter över MSN och diskuterar spelet couronne då han säger att jag ska bildgoogla det ordet.

Varsågoda: http://images.google.se/images?sourceid=navclient&ie=UTF-8&rls=HPEA,HPEA:2005-01,HPEA:en&q=couronne&um=1&sa=N&tab=wi

Att vara helt åt helvete och helt rätt och att finna sig däremellan

Ett drygt dygn efter att man satte sin fot på Umeås perrong har man börjat att vänja sig så sakteliga (jag säger inte att jag är nära att vänja mig, snarare att jag i framtiden kanske gör det). Det är kallt ute häruppe. Det rök ur trutarna igår kväll när jag och Dynamiska duon promenerade mellan Tvistevägen och Carlshem. Bara en sån sak kan ge mig känslan av att befinna mig på helt fel plats. Sen att det tar så himla lång tid att ta sig någonstans om man skulle få för sig att hitta på något på annan ort.
På samma gång är det ju i Umeå mitt liv händer.

Hursomhelst, jag kom just på att jag inte nämnt kräftskivan, en av sommarens höjdpunkter. Två dagar innan jag skulle åka hem, jag hade tågbiljett bokad, fick jag en inbjudan till en kräftskiva på ett sommarställe. Efter en del vankelmodigt funderande så avbokade jag biljett (som jag ännu inte fått tillbaka pengarna för av någon konstig anledning) och bokade en ny senare avgång. Snålheten i mig gav mig lite ångest, för denna schemaändring skulle göra min Umeåresa betydligt dyrare, men så snart det blev dags för kräftskivan så försvann all tvekan. Det är inte ofta som jag känner att jag befinner mig på precis rätt plats, på rätt tillfälle och med rätt sällskap
Är väl inte så jävla mycket att skriva om, fast vedeldad bastu är ju helt okej!

Nattåg 188, vagn 132 och plats 31

Eftersom jag åkte nattåget upp så känns igår inte som igår utan som tidigare idag, för jag sov inte vidare värst.
Som vanligt när man tar sittvagnen upp, med andra ord.

Men det gick hyggligt bra ändå, några timmar då och då fick jag sova, lite grann tack vare min resekamrat (på vilken jag inte kan namnet) som bjöd på öl. Eftersom vi talades vid en del så gick kvällen ganska fort och på tåget fanns även några kurskamrater och en äldrekursare att konversera med.

Snart skriver jag om ångesten, men först ska jag sova en tupplur, handla, laga lunch och gå ut med skräp.
Om det då finns någon ångest kvar...

Till råga på allt är Thomas Ledin och uppträder på stan idag...

...så man lär väl inte ge sig ut själv ikväll.
Helvete.

Sista helgen i Örebro denna sommar och inte heller denna helg blev det någon utgång att minnas, snarare ett klassiskt antiklimax

För några veckor sedan, under slutet av mitt sommarvikariat, så hade jag tänkt åka ganska tidigt till Umeå. Tanken var att jag skulle sittad däruppe just i detta nu. Jag hade fått skjuts av mamma, fått upp lite prylar och kanske hunnit med att handla krukväxter till lägenheten.
Men de planerna lade jag ner, för på jobbet var det prat om vikariefest och den enda dagen som folk inte arbetade i anslutning till var denna dag, den 23:e augusti. Så jag beslöt mig för att stanna några dagar extra i Örebro där typ inget händer för mig nuförtiden.

Nu sitter jag här i Örebro, men inte på någon vikariefest, jag visste inte vem jag skulle höra av mig till och än mindre vet jag hur jag skulle få tag i denna person. Någon annan av vikarierna tog ansvaret (antar jag) för att styra upp festen och höra av sig med detaljerna. De sa att de skulle höra av sig till mig när det drog ihop sig. Men jag har inte hört ett knyst och dessvärre inte haft någon reservplan, så nu sitter jag här.

Den ena jag skulle kunna hittat på något med idag är på trettioårskalas i Stockholms skärgård, de andra är på någon kräftskiva jag inte är bjuden till.
Sen tar de där alternativen man kan höra av sig till med mycket kort varsel slut.

Jag är lite bitter.

Igår lyckades jag dock göra en mycket god panacotta.

Man kan göra många duktiga saker och ändå missa det kanske viktigaste för dagen

Idag glömde jag återigen ringa till karln jag skulle prata projektarbete med.

Radiologi - Eric, 1 - 1

I höstas skulle jag svansa efter en stackars ST-läkare på röntgenkliniken vid Norrlands universitetssjukhus (NUS). Mitt intryck av radiologin (alltså röntgen) som specialitet var att det var dötrist. Att sitta och glo på dataskärmar dagarna i ända med minimal patientkontakt verkar inte så kul.

Igår gjorde jag ett litet studiebesök på Nuklearmedicinsektionen i USÖ's röntgenklinik. Jag fick följa sjuksköterskornas jobb och det första jag fick höra när jag kommit på plats var hur sprättigt en läkare betett sig. Sedan fick jag förstås se några injektioner, PVK-sättningar och annat smått och gått.
Jag beskådade en njurscint, vilket jag inte tänkt gå in närmre på, men en medicinnörd som jag fick med fascination se lite cirkulationsfysiologi i realtid.

Sedan fick jag följa med docenten som tänkt övertyga mig om att radiologi faktiskt kan vara roligt. Efter lite gluttande på dataskärmar och en privatföreläsning i PET-CT-diagnostik hade min uppfattning om radiologin blivit lite mer positiv, det ska jag inte vara sen att erkänna. Radiologin har gått från minussidan och lagt sig på plus-minus-noll.

Köpenhamn och Växjö

I förra veckan var jag ju i Växjö och hälsade på Filip. Vi gjorde förutom småländsk sightseeing en utflykt till Köpenhamn. En rätt trevlig stad där vi fann det bästa stället att ta en öl på och dessutom fotograferade en del:

Filip poserar utanför Rigshospitalet (Riget).
Jag poserar med paraply i regnet vid Niels Bohrs gravsten. Filip är bra på foto.
Filip poserar utan paraply i regnet i Christiania.
Jag poserar vid den fantastiska dryckesreklamen som fanns uppsatt i nästa alla Köpenhamns gathörn.

Jag poserar utanför Kronobergs slottsruin.

Jag pekar på den avsats i slottsruinen jag klättrade upp och fick dödsångest på.

Förklaringar och ursäkter

Jag var ju i Växjö och Köpenhamn i förra veckan, men jag har ju inga bilder än. Så det blir inget skrivet.

En mulen måndag i Örebro

Idag gjorde sig studierna påminda på ett ganska trevligt sätt, för igår ringde Henke och sa att han tänkte ta en sväng till Örebro. Sagt och gjort.
Han kom hit, aningen sen, på eftermiddagen. Jag bjöd på fika och vi slöt upp med Anna på stadens gator. Sedan gick jag och Henke och tog en fika på Farbror Melkers då Tobbe ringer till Henkes mobil. Tobbe råkade för tillfället befinna sig i en bil utanför Västerås, undrar om han kan komma och hälsa på Henke (som bor i V-ås under sommaren). Det slutar med att vi käkar mat i Örebro (Henke, Tobbe och jag, [kan även tillägga att Henke klämde en kycklingbaguette på Melkers förutom kebabtallriken på Saladin]).
Inte nog med det, efter maten sticker vi på fika hos Anna som ätit middag hemma. God mandelkaka och mycket gott kaffe.

Om två veckor börjar vi skolan, termin fem, dock får vi klara oss utan Tobbe och Anna som tagit studieuppehåll.

Kusinbarnet

Bilder

I helgen jobbade jag mitt sista pass på sommarvikariatet, det känns lite tomt, men nya uppgifter hägrar. I fredags satte vi nämligen igång med att se på familjens diabilder. Eftersom storebror inte var närvarande började vi med år 1983 (mitt årtal). Vi hann fram till 1994 någon gång sent på lördagskvällen då det blev paus.
Mamma fyller år idag, fick en skanner (som dessutom kan printa foton), så min uppgift framöver kommer att vara skanning av diabilder. Det är några kassetter vill jag lova, men samtidigt stundar en tid av nostalgitrippar.

Jag är en sann nostalgiker, jag kan med viss nostalgi minnas någon gång jag var liten och fick en konstig, ganska behaglig känsla i magen när jag tänkte på saker som hade hänt tidigare i livet. På den tiden var ju ett år en evighet så det tog inte många år innan ett minne framkallade dessa känslor.

Augusti

Klockan börjar bli mycket om jag ska upp och jobba imorgon bitti och dessutom vara pigg. Sommaren barkar mot sitt slut och jag har inte hunnit vara social med allt folk i Örebro än. Jag är rädd att tappa kontakten. Börja sakna mina rötter som trädet i den roliga historien.
Samtidigt börjar jag sakna Umeåfolket en hel del nu. Det är dem jag lever med under vardagarna i mitt liv.
Jag kommer nog sakna sommarjobbet, det har varit bra 5 veckor. Jag kommer sakna reflektionerna jag haft med en del av mina kollegor och jag kommer nog sakna några av patienterna med.
Jag har fått blodad tand på couronne också, ska inhandla ett spel så snart jag satt min fot i Umeå igen. Det ska bli couronnekväll en kväll i veckan har jag tänkt, men mys och fika. Alla kommer vara glada hela tiden. Typ.

Jag vet dock inte om jag är mentalt förberedd på hösten riktigt än bara.