Konsten att gå upp

När jag skulle gå upp i morse var det inte lätt att gå upp.
Jag drömde om sommar på närkeslätten och när stereon gick igång så tycktes verkligheten inte fullt så lockande som drömmen.

Jag låg och kollade på klockan, funderade på om jag skulle gå upp eller ej. Blundade lite till men fann ingen ro. Det kändes inte rätt, jag är nog alldeles för (tro det eller ej) väluppfostrad. Och när jag kom att tänka på att drömmen nog vid det laget förmodligen var som bortblåst var det bara att masa sig upp.

På grund av viljornas kamp där i sängen så hade jag kommit upp alldeles för sent. Det var bara att slänga i sig frukosten och bege sig på den isiga promenadvägen till skolan.
Thorax anatomi. Som vanligt var projektorn trasig, till föreläsarens förtret. Han svor. Jag gillar folk som svär, bye the way.