Post-Toga

Det var ju ett sånt där togaparty på Gröna Villan i lördags. Jag var egentligen lite tveksam på att gå, men jag kände ändå att det var en sån där grej som kan vara kul att inte ha missat. Jag ångrar egentligen inte att jag gick dit, fast jag har facit i hand.

Vad hände då?

Jag kom dit när det hade hållit på ett tag redan, blev bortkommenderad till en ände av ett bord för det var dags för speeddating. Trots att det var dating fick jag tala med karlar mest. Dock så var det en karl som kände igen mig härifrån bloggen (det har förvisso redan nämnts, men jag gillar att skryta... och driva med min egen ärelystnad).
Några blev alldeles för berusade.
Jag blev ganska berusad.
Någon T1:a blev så berusad att han råkade knycka min väska av misstag och kanske råkade han (av misstag) även dricka upp min folköl jag vill minnas (kanske även det av misstag) att jag lämnade däri.

Hursomhelst, jag fick sova över hos Carl efter våran efterfest där, jag fick låna hans kläder och bilden jag postade igår togs när jag kommit in i mitt rum efter att jag fått punga ut 400 riksdaler till en väktare som låste upp.
Det var inte ett misstag av honom att ta 400 kronor, men han var rätt trevlig, faktiskt.
Nu har jag fått tillbaka min ryggsäck, mina kläder som låg i den och mina hemnycklar. Jag har fortfarande inte träffat personen som tog ryggsäcken. Jag blir tillräckligt irriterad utan att ha sett ansiktet på honom... eller om det nu var en henne.

Jag gläder mig dock åt att mina favoritbyxor är tillbaka hos mig och snart tillbaka på mitt arsle.

Jag är glad över en annan sak också och det är alla som var vänliga nog att erbjuda mig övernattningsplats när jag stod utan hemnycklar på lördagsnatten. Tack allihopa, men mest tack ska Carl ha denna gång.