När jag gick uppför Mariehemsbacken på vägen hem från skolan idag så tänkte jag på att sjunga loss tillsammans med någon som spelar piano. Köra lite halvimproviserat och anspråkslöst, sådär lagom.
Sen mindes jag en musiklektion i lågstadiet som jag inte tänkt på på mycket länge. Jag kommer ihåg att läraren under körsången avbröt och sa att hon tyckte att det lät hemskt illa när man sjöng i baktakt och att den som gjorde det skulle ta och sluta upp.
Den som sjöng i baktakt var jag och jag hade fått den vanan några lektioner tidigare, antagligen av ren tristess. Att sjunga gamla uttjatade blomstersånger hela tiden är inte inspirerande. Det kanske inte lät så bra, men det var det värt.
Dock så rättade jag in mig i ledet, min kreativitet kuvades.
På hemvägen funderade jag också på telefonnummer och vad jag ska laga för mat ikväll. Kycklingsoppa blir det, ett litet experiment stundar.
Och innan jag avslutar detta inlägg: grannen har börjat igen, lagom till celltentan. Jag tror jag skrattar ihjäl mig.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar