Jag har laddat upp alldeles för lite bilder här på sistonde, har väl inte haft tid till det, eller lust, men jag känner nu att för att binda ihop all text (det känns nästan som om texten blir så dominerande gäntemot bilderna, att den ska diffundera ut i cyberrymden och bli svårbegriplig på grund av det) så bör jag lägga upp lite bilder. Om inte annat för att ta bort den monotona känslan som alldeles för ensam text kan ge.
Det är dock lite svårt att hitta bilder som beskriver tillvaron i detta liv just nu, eller snygga bilder, eller bilder som passar här av annan anledning.
Men så kommer jag på att mor min skickade några gamla rackarns bilder på mailen. På något sätt hör de hemma här, för en patolog jag ofta omskrivit är med på ett av fotografierna. Jag är också med för den delen. I ett annat format jag är idag. Då var jag oförstörd, lyckligt ovetande om min framtida karriär som läkarstudent. Jag visste förmodligen inte ens vad en läkarstudent gör och tänker, fast å andra sidan gör jag det inte det nu heller. Så kanske finns det fler likheter mellan mig och den lilla parveln än vad man först skulle kunna tro. Och då passar han (Lill-Eric) in på denna blogg ännu bättre.
Okej, nu har jag radat upp anledningar att slänga upp de gamla bilderna här. Morsan är med på ett hörn också, hon visste hur man blundar inför kameror redan då.
Varsågoda:
2 kommentarer:
Kanske en dum fråga, men vilken av de små parvlarna är du?
Filip: Den bleka. Han som är med på båda bilderna.
Skicka en kommentar