Detta blev en dag i vilandets tecken. Var ute rätt rejält igår, vaknade upp med en mun vars tänder inte blev borstade igår. På den vägen har det varit från förmiddag fram till kvällsmaten.
När jag sa till mamma att jag mådde illa blev hon orolig att smittas av maginfluensa inför resan till Düsseldorf idag. Men det var nog inte några mikrober som var orsaken till mitt illamående.
Nu, efter lite återhämtning, kan jag äntligen lyssna på musik igen och har därför dragit igång Queens of the Stone Age-cd:n Lullabies to Paralyze. En riktig höjdarskiva. A long slow good bye, Burn the witch och Everybody knows that you're insane.
Frågan är om jag orkar åka ut på landet och äta kräftor med Arre imorn. Det lockar å ena sidan att komma ut lite men jag känner mig verkligen sliten.
Hursomhelst. När jag var som mest trött på eftermiddagen avnjöt jag en och en halv film på mina föräldrars stora tv. 2046, nån asiatisk ganska romantisk film jag inte riktigt begrep mig på tack vare att jag sov mesta tiden, men det jag såg var riktigt bra.
Sen såg jag hela Stephen King-klassikern Children of the Corn (1984) för första gången. Den var rolig att se. Jag har en viss förkärlek för skräckfilmer. Den här handlade om en stad vars invånare är barn som dyrkar en skum gud och mördar vuxna. Kort och gott.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar