Den skivan bara växer och växer för varje lyssning, man upptäcker nya textrader, nya toner och nya tankar. Vackert.
Det händer en del saker, jag läste till exempel nyss att jag har avklarat 5 poäng av läkarprogrammet. Det är rätt häftigt, bara 215 poäng kvar då.
Det går bra tycker jag, kanske känns det en aning ovant med case-metodiken, men kemin är inte helt obegriplig och cellbiologi är hyfsat kul. Det är fascinerande att se hur saker hänger ihop, även om det är marigt när det är dags att dra på sig labbrocken och ställa sig och laborera.
Jag fick tillbaka Anatomi-tentan igår, jag är mycket nöjd med resultatet och känner att jag kan lägga detta bakom mig för ett tag... fram till Organsystemens struktur och funktion i alla fall.
I måndags var det dags att påbörja det som kommer att vara nyttigast på hela resterande delen av termin 1, skönlitteraturläsningen.
Vi har fått en lista med böcker där vi ska välja en att läsa. För mig blev det av olika tillfälligheter "Den Utmätta Tiden", en bok som är skriven av en som drabbades av blåscancer och bestämde sig för att inte genomgå någon särskild medicinsk behandling. Den handlar väldigt mycket om våran syn på döden och att vi inte ska förneka den, för då glömmer vi att vi ska leva också. Vi ska leva livet efter vad det är: en utmätt tid.
Mer reflektioner kommer väl senare under läsandets gång, det är väldigt intressant det här.
Nu ska jag försöka bemästra Case II som handlar om enzymerna glukofosfatas och hexokinas.. eller vad det var de hette.
"...let them know you realize that life goes fast, it's hard to make the good things last..."
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar