Det börjar våra sig även i de mest avlägsna trakter och det innebär alltså att det finns hopp i Umeå.
Jag satt för fan i bar överkropp på balkongen och åt min kvällsmat. Jag njöt. Hade pysslat en del i lägenheten under eftermiddagen. Inget skolarbetande gud ske lov. Tog mig en titt i Läkemedelsboken för att kolla upp något hälsoekonomiskt. Ställde sakta tillbaka boken i hyllan där den hör hemma.
Detta är och förblir en skön dag, tänkte jag.
Imorgon kommer mina föräldrar upp!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar