Idéer, promenader och svammel

Jag och Fille, ja låt oss kalla smålänningen jag promerarer med för det, kan komma in i sjukt intressanta diskussioner på våra små fotvandringar.
Vi analyserar småsaker, diskuterar läkarspecialiteter, dissikerar humor, kommer på idéer och ser dumheter i våra beteenden.

Det kan vara grymt kul ibland.
Idag kom vi på en bra/dum idé, ska inte orda så mycket om den, det var en idé till ett projekt. Kanske kommer det aldrig skrida till verket, men det var en jävligt bra/dum idé. Så någonting kommer det bli av det, annat vore synd.

Sen kom vi till Mariehemsbacken, mötte en grupp berusade utbytesstudenter och träffade sedan ett par tjejer varav den ena sa hej åt oss. Det dröjde innan vi kopplade. Jag fick iväg ett hej. Kopplade vem det var, men förundrades över varför det tog så lång tid.

Vi diskuterade varför, kom med några hypoteser, skyllde på mörkret. Mörkret kan förvisso ha spelat in, men den stora förklaringen, som vi unisont enades om, var att vi förväntade oss att det skulle vara två utbytesstudentskor och därmed inte kopplade på de delarna av vårat psyke när vi mötte dem som vi skulle gjort om vi förväntat oss att det skulle kunna vara vilka personer som helst.

Lite svammel från en liten människa. Välkommen in i min och Filles underbara värld.