2007-09-23

Eric och surströmmingen

Jag gick och var lite småspänd de sista dagarna innan denna lördag vi hade igår. Jag skulle nämligen äta surströmming för första gången i mitt liv.

Det hela skulle ske hemma hos Sanna och Sven på Ålidhem och vi skulle dricka snaps också. Man blev lite spänd när Sven gick ut på uteplatsen för att öppna sillburken; "är det verkligen så illa med lukten?!"

Man kunde i början ana en lukt som påminde om purjolök, då tänkte jag att det kanske inte var så farligt ändå, men när fiskbitarna kom in i köket så förändrades lukten i sin karaktär. Den övergick från purjolök till snusk, död och ruttnande könsdelar. Detta ska man alltså stoppa i munnen. Usch.
Det kändes som att stå högst upp i ett högt hopptorn att ha tunnbrödsrullen laddad med delikatessen framför sig på bordet.

Men det var rätt okej, det var nog inte smaken som var äcklig, utan snarare ens föreställningar om vad man åt för något. Det smakade mest salt.

Sven ramar in kvällen med lite fin musik...

...och Hobbe vinkar hejdå!

6 kommentarer:

Ylva sa...

Ni verkar ha haft det roligt :)

Eric sa...

Absolut, det var väldigt roligt och riktigt grymt trevligt.

Du var dock lite saknad. ;)

Anonym sa...

Är det någon som har en tvättbräda så kan vi starta ett band? Då menar jag verkligen tvättbräda redskapet och inte muskelgruppen "tvättbräda"

Eric sa...

hittar jag nån tvättbräda nån gång ska jag inte tveka att köpa/stjäla den så vi kan starta band!

Anonym sa...

konstigt nog älskade jag surströmming som liten... fast jag har inte ätit det på flera år. Känner du att du kan äta det igen?

Eric sa...

Tja. Det är inte omöjligt, det var väldigt trevligt med fest och det gick att äta.