Statistik

Då var det måndag igen och varför inte sätta igång med lite statistik och evidensbaserad medicin?

Varför vi har statistik kan för vissa vara en aning svårbegripligt, men det ingår i våran vetenskapliga baskurs som i sin tur är viktig för att vi ska kunna lära oss att lära. Läkarens yrkesroll bygger väldigt mycket på att kunna inhämta kunskap fortlöpande och då måste man veta en del om statistik så att man kan bedömma vilka rapporter som är väl genomförda och så vidare.

Evidensbaserad medicin går ut på (ja om jag nu ska förklara det också) att man som läkare skall utgå från vetenskap och beprövad erfarenhet, eller vad de säger. Alltså, att vi inte håller på med en massa hokus pokus bara, utan använder behandlingsmetoder det finns stöd för fungerar. TYP. Rätta mig ifall jag har fel ni som vet.

Statistiken blev bra jäkla seg bitvis, det är inte det att det är ett dåligt ämne, det är bara det att föreläsaren inte hade det lilla extra som gör att man orkar.
Efter lunchen blev det riktigt svårt att hålla sig vaken, jag satt och gjorde anteckningar men jag fattade inte vad jag skrev. Jagade liksom tankar som var på flykt och föreläsarens tal blev ett surrande. Det blev inte bättre av att de som satt till höger om mig inte tycktes intresserade av annat än att sitta och prata.

Fasen vad trött jag var idag. Jag tror att jag kanske glömde mitt basinsulin igår, det kan förklara det höga blodsockret jag hade nyss och tröttheten efter lunchen.

Förra veckans upptäckt var nog personalmatsalen på bottenvåningen på sjukhuset, riktigt bra mat, inte lika många klasskamrater (...men en massa snygga läkarkandidater och sjuksköterskestudenter). En riktig oas med andra ord.

En lite rolig fundering, en del i klassen har redan börjat strula med varandra. Kommer bli skoj när det tar slut och vi fortfarande har fyra år kvar på utbildningen.
Okej, man kan inte alltid hjälpa att det blir som det blir I know, men man behöver väl förfan inte gå in för att strula med folk i klassen, det kan man få dras med ett tag, det finns bra mycket annat folk att jaga bland. Yeah yeah, whatever.
Eller det kanske bara är jag som är känslig och som blir knäpp för att jag blir förtjust i nån innan jag åker sjutti mil bort?