Tvåtusensju nu

Det börjar snart bli dags att fundera på resan tillbaka till Umeå, det känns lite vemodigt på något sätt. Efter mina tillkortakommanden här hemma kanske det kan bli skönt att komma tillbaka till rummet på Mariehemsvägen. Tillbaka till studietristessen och matlådor.

Men först tänkte jag skriva lite om det kommande året.
Det kommer att ägnas en hel del tid åt studier, jag ska först göra andra halvan av tjugopoängaren i cellbiologi och kemi. Jag längtar redan till den dagen jag är klar.
Sen kommer del ett utav Organsystemens struktur och funktion. Till sommarlovet kommer jag att kunna lite mer än tidigare om nervsystemet och rörelseapparaten om jag inte minns fel.
Till nästa jul, om jag då fortfarande andas och ler, ska jag kunna resten av kroppen och dessutom klarat godkänt på de trettio poängen.

Annars vet jag inte så mycket om vad som kommer att hända under året. Jag hoppas att jag kommer iväg till Amerika i sommar. Men jag har mina tvivel på de planerna, så det blir väl Roskildefestivalen och sommarjobb då istället. Det kan vara bra det också.

Sedan har jag funderat mycket på vad jag ska göra av min fritid som kommer att bli mindre och mindre om jag fattat det rätt.
Jag gör verkligen ingenting bra på min fritid. En och annan gång har man stått på kåren och hällt upp öl åt törstiga studenter, men jag vet inte om det räcker som hobby. Jag tycker att jag borde göra något mer produktivt. Okej, jag skriver ju här, men det känns inte som om jag får ut så mycket jag vill på det.
Musik vore något, jag är ingen fena på gitarr, men jag har en i alla fall. Jag skulle också kunna börja skriva noveller, då kan jag dessutom lyssna på musik samtidigt och sjunga. Terapi.

På nyårsfesten igår, som var hos en Andreas, så var det någon som frågade mig vad jag gör på fritiden. Jag nästan önskade att jag kunde säga att jag för det mesta pluggar, men då skulle jag ljuga. Jag gör verkligen ingenting på fritiden, läser en och annan bok, hänger alldeles för mycket framför datorn och umgås för lite med folk i den verkliga verkligheten.
Jag sa att jag inte gjorde något på fritiden, hade inte räknat med att någon skulle fråga mig om något, så jag hade ingen bra historia att dra.
Nästa nyår så ska jag om jag blir tillfrågad om mina fritidssysslor ha något roligare än inget att berätta. Vad som helst är bättre än inget.
Det får bli ett nyårslöfte.

..och sen att jag umgås mer med folk, jag älskar människor och att ha trevligt med dem... även om jag är för asocial i ibland.

Kanske är jag extra självupptagen idag, kanske är jag aningen mer patetisk också.

Egentligen skulle jag kunna misslyckas kapitalt med allting ovan utan att för den skull bli mer olycklig än jag är nu. Nu kommer jag vara extra patetisk: skulle jag träffa rätt i kärleken (min favoritgren) skulle jag kunna ta allt det andra med ro. Men jag är inte optimistisk.

"We don't talk about love
we only wanna get drunk"