Att mikroskopera

Som läkarson har jag fått höra en del om histologi och mikroskopering. Egentligen inte särskilt mycket om hela sanningen ska fram.

Men det jag har hört har på något sätt odlat fram en mycket stark aversion mot mikroskopering och histologi.

Kan börja med att histologi betyder vävnadslära och går ut mycket på att förstå hur celler samarbetar i olika vävnader.

Mikroskopering innebär att man kollar i mikroskop, gärna på preparat med tillexempel vävnadsbitar, även om mycket annat kan studeras i mikroskop: svampar, 50-kronorssedlar, chokladsmulor, insekter och vad man nu kan få fatt i.

Det må låta sinnessjukt, men jag tror jag gillar att mikroskopera. Det är bra i lagoma doser och framförallt är det ett skönt avbrott i de alldeles för mångna och långa litteraturstudierna vi annars sysslar med. Jag tycker i och för sig att det är kul att läsa, speciellt nu som diabetiker under metabolavsnittet, men att kolla i mikroskop är något alldeles särskilt i sina bästa stunder.

Idag hade vi dugga/prov på våra mikroskoptalanger. Det gick bra tycker jag. Kanske får jag en bonuspoäng till stora tentan om jag har lite tur.

Under duggan slog det mig att om man dämpade belysningen i mikroskopet lite så blev preparatet riktigt mysigt, inbjudande och passande till den långt framskridna hösten.

Jag fick lust att hojta ut det. Men med en tredjedel av klassen i samma rum var det nog bäst att låta bli.

Åhh, det är ju fredag.

Va skönt!

Gissa preppet!