Ett verktyg läkare har när de "skriver" epikriser är diktafonen där man alltså talar in det man "skriver". Ett verktyg jag ibland tycker är väldigt obegripligt då jag tycker det går fort att skriva på datorn för hand.
Med diktafonen i högsta hugg satt jag då trots allt i nästan två timmar och talade.
När jag kände mig klar försökte jag spara diktatet, det gick inte.
O-bra.
Jag trodde att allt mitt jobb var förgäves när jag som en skänk från ovan fick hjälp av de medicinska sekreterarna.
Medarbetare är bra att ha.
5 kommentarer:
en överläkare på medicin sade tll mig att "en bra epikris läggaer man inte mer än 3 minuter på.". Det har jag lärt mig leva efter. Det går, fast man tror det inte. Testa nästa gång?
Med lite träning ska det gå, det är ju bara så himla svårt i början att veta vad man ska säga och framförallt inte säga.
Men jag gillar sporten, kort och informativ epikris.
Epikris är svårt (diktafonen skrämmer mig deluxe). Ja till skillnad då från briljanta Kat, hon kan allt.
allt??? det var det värsta. det visste jag inte sjäv=)
Haha, dessa jäkla epikriser. Jag brukar sommarjobba som medicinsk sekreterare. Alla underläkare har epikriser som brukar landa på 1-2 A4-sidor medan vissa överläkare lyckas med konststycket att få ner det väsentliga på 3 rader.
Det är en idiotisk kvarleva med diktafonen, det vore enklare för alla om läkaren skrev själv.
Skicka en kommentar