För några veckor sedan, under slutet av mitt sommarvikariat, så hade jag tänkt åka ganska tidigt till Umeå. Tanken var att jag skulle sittad däruppe just i detta nu. Jag hade fått skjuts av mamma, fått upp lite prylar och kanske hunnit med att handla krukväxter till lägenheten.
Men de planerna lade jag ner, för på jobbet var det prat om vikariefest och den enda dagen som folk inte arbetade i anslutning till var denna dag, den 23:e augusti. Så jag beslöt mig för att stanna några dagar extra i Örebro där typ inget händer för mig nuförtiden.
Nu sitter jag här i Örebro, men inte på någon vikariefest, jag visste inte vem jag skulle höra av mig till och än mindre vet jag hur jag skulle få tag i denna person. Någon annan av vikarierna tog ansvaret (antar jag) för att styra upp festen och höra av sig med detaljerna. De sa att de skulle höra av sig till mig när det drog ihop sig. Men jag har inte hört ett knyst och dessvärre inte haft någon reservplan, så nu sitter jag här.
Den ena jag skulle kunna hittat på något med idag är på trettioårskalas i Stockholms skärgård, de andra är på någon kräftskiva jag inte är bjuden till.
Sen tar de där alternativen man kan höra av sig till med mycket kort varsel slut.
Jag är lite bitter.
Igår lyckades jag dock göra en mycket god panacotta.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar