Ett drömhus

Jag kastade ett öga på Nerikes Allehandas hemsida NA.se för att jag är lite förstjust i mina gamla hemtrakter. Detta är sånt som händer då och då.

Jag fick syn på en bild inifrån ett hus och bilden visar en inredning jag verkligen gillar, nej fan, jag älskar den nästan!
http://www.na.se/artikel.asp?intId=1451876 (kolla framförallt in bildspecialen).

Mycket snart inser jag att bilden är tagen i grannhuset till MITT barndomshem. Ett hus jag många gånger varit nyfiken på och vars utsida jag tyckt varit spännande och fin.
Lite sorgligt är dock att granntanten inte finns mer.

Om jag någonsin ska bygga ett hus så ska jag ta en titt på den där Endels ritningar.

Hursom, om länken ovan inte redan är utforskad så gör det nu!

God natt.

Upp som en sol...

Mitt musikprojekt dog lika plötsligt som det föddes, när jag hade laddat upp iPoden hade spellistan jag var på försvunnit spårlöst och en ny tagit vid.
Känns lite jobbigt att börja om från början, särskilt som det säkert kommer ta slut på samma sätt igen.

Nåja, det är ju lördag.

"Det låter så bra, bara bandet och jag"

I förra veckan när jag lyssnade på min iPod under en promenad ville jag byta låt. Jag satte ner handen i fickan för att fumla till det så att nästa låt skulle komma. Det blev tyst, när jag sedan tryckte på play så kom en helt annan låt upp i hörlurarna.
Låten hörde inte till spellistan utan kom upp för att jag råkat starta uppspelningen av hela biblioteket jag har på den kära MP3-spelaren.
Ungefär där föddes idén om att lyssna igenom alla mina låtar på iPoden.

Jag har inte lyckats döpa projektet än och kanske kommer jag inte göra det, inte ens så småningom, men här är förutsättningarna:

* Typ 4978 låtar som motsvarar ganska många dygn av effektivt lyssnande.

* Jag får inte hoppa över låtar hur som helst (i början tänkte jag att ingen låt får skippas alls men jag kom att ändra mig av olika skäl)
- Föreläsningar får jag hoppa över eftersom det inte är musik

- Jullåtar får jag hoppa över precis hur jag vill (eftersom det inte är musik)

- Låtar som jag redan har lyssnat på väldigt mycket och som jag inte har någon glädje av att plåga mig med ytterligare en gång (detta förutsätter dock att jag är trött på låtarna och att jag faktiskt har lyssnat in mig på dem tidigare)

* Jag får inte göra avbrott i genomlyssningen (det vill säga att jag inte ska börja lyssna på någonting annat på iPoden så länge som detta håller på)

* Jag får inte ge upp (skulle detta ske har jag givit upp)

I skrivande stund är jag på låt 412 (MGMT - The Handshake)

Än så länge tycker jag att det har gått hyfsat bra. Har märkt att jag har en massa bra musik som jag knappt visste att jag hade. Jag har återupptäckt gammal musik, jag har kommit på varför jag slutade lyssna på vissa band och ibland varför jag de facto gillar dem lite fortfarande. Lite jobbigt är det att det har blivit väldigt mycket Billie Holiday. Hon har en förbaskat bra röst och några bra låtar, men de flesta av hennes låtar är ganska enformiga. De är strax under tre minuter, de handlar alltid om samma typ av kärleksämnen, de går i snarlik takt, innehåller samma akompanjemang i princip och så vidare. En lång utläggning om något som egentligen inte är så plågsamt i små doser, men som i mitt projekts genomförande blivit ett skavsår.

Några exempel på vad som gått genom hörlurarna idag: Electric Light Orchestra, Grandaddy, Nirvana, Billie Holiday, Nick Cave, The Mars Volta, The Cure, David Bowie, Dimmu Borgir, Isis, Red Hot Chili Peppers, Elvis Costello, Sparta, Radiohead, Thom Yorke och så vidare.

Jag märkte just att det var ett tag sedan jag skrev, ett bra jävla tag sedan

Så jag gjorde ett quiz för att se vilken Jane Austen-hjältinna jag är:

Take the Quiz here!

Staffans blogg

En av mina favoritmodaliteter inom radiologin är PET/CT:n. Staffan gör sitt projekt inom den branchen, kolla in bloggen hans: Moln över Ålidhem.

Ett moln av belåtenhet över Carlshem i Umeå

Nu är jag inte lika bitter längre, tentan gick bra.
Fast gynfrågan var som den var och fast några av mina favoritområden helt glömdes bort av de som satte samman tentan.
Det känns bra.

Och det känns bra att jag inte är så orolig över tentor heller.

Och det känns bra i kroppen, en mil i skidspåret, det var tungt för mig, jag klagar dock icke!

Och Ulricas fantastiska semlor gick inte av för hackor de! Fy fan vad gott!

Naturromantik

Det är egentligen inte så himla norrländskt, det borde i alla fall inte vara så, men växthuseffekten har gjort det så, att åka skidor skidor alltså.

Så i min nyvunna norrlandspatriotism har jag börjat åka längdskidor. Eller jag har tagit vid där jag slutade för nio tio år sedan. Jag har åkt skidor en handfull gånger i mitt liv som sörlänning, i mitt liv som norrlänning har jag nu stakat mina första kilometrar. Och det var riktigt kul också.
Skidorna kom upp med föräldrarna i höstas, stavarna var och är för korta, vallningen har jag ingen aning om, men bakhala är skidorna slätt icke.
I söndags begav det sig. Vädret var strålande, det var en del kallgrader, men inte jättekallt och solen sken. Det var lite nervöst till en början, men sedan fick jag fart under skidorna inne i skogen. Lätt överlycklig for jag fram över stock och sten i det halvdåliga spåret, sedan fick jag äta snö. For framåt in i en driva.
Snart upp och lika euforisk igen, över friluftslevernet och den intensiva naturupplevelsen. Jag var lite övermodig innan jag la mig att vila igen, den här gången landade jag på svanskotan och sträckte mig lite lätt i foten. Mitt ego krympte, från Gunde Svan förvandlades jag i ett ögonblick till ett, sedan julen på köksgolvet kvarglömt, russin.
Hur man kan landa på rygg när man åker längdskidor är för mig nästan obegripligt, lika obegripligt som musiken jag lyssnade på för ögonblicket. Dock så repade jag mod igen, tog mig hem till Jocke för en liten vätskepaus innan det var dags att bege sig till spåren vid Nydalasjön.

The rest is history, för nu måste jag diska.