Ett litet inlägg om min utflykt

När jag nu äntligen har kommit till mitt 666:e blogginlägg så inser jag hur mycket skit jag har skrivit under de två och nästan ett halvt år detta har försigått.


Och det tänker jag fortsätta med, för i veckan var jag på min första utplacering.



Det blev en hälsocentral (ett finare ord för vårdcentral) i Funäsdalen, att mitt val föll på den byn kan jag inte riktigt förklara, men fin var den. Lite avigt att ta sig dit bara. Tre byten och drygt 11 timmar tog det att färdas.
På vägen dit fick jag ett 1,5 timmes uppehåll i Sveg (som är centralort i Härjedalens kommun [vilket inte vill säga lite om vilken obygd jag var på väg till]), en mysig liten håla någonstans i Härliga Härjedalen. Med en massa snö och ganska många kallgrader tedde sig bygden som en riktig julidyll, men jag kände mig uttittad av de få representanterna ur ortsbefolkningen som var ute på sen söndagskvällspromenad. När så en Volvobil med några ynglingar kom sladdandes (på det viset man kan tänka sig att Volvobilar sladdar på den svenska landsbygdens små orter) drabbades jag av samma känsla jag drabbades av som tonåring när jag såg Den sista färden. Tackar för att det vid det laget var ganska snart till bussen skulle avgå.



Tanken med denna veckas utplacering tror jag är att man ska få sig en bild utav primärvården, hur den fungerar, vad den har att erbjuda och vilka yrkeskategorier den innefattar. Tror den ingår i kursen i allmänmedicin som vi ska ha då och då under de resterande 6 terminerna efter denna.
Jag fick följa med distriktssköterskorna (en dag fick jag vaccinera en liten tant), undersköterskorna (som verkade sköta nästan allt på hälsocentralen [labbet, EKG-maskinen och röntgenapparaten]), sjukgymnasten (som är ett kapitel för sig), barnmorskan (som på en modell visade hur man sätter in en spiral) och så förstås den flitiga av de två läkarna som inte sällan hade hand om två patienter parallellt (plus att hon ringde och rådfrågade specialister, skrev ut recept och dikterade på en tid jag undrar om jag ens skulle ha hunnit med att ta en patient i hand).

Jag är ganska nöjd med veckan, den var lärorik och det var väldigt skönt att lägga skolböckerna lite åt sidan. Hade tagit med patologiboken, men läste bara några få rader.

Till Fjälls

Denna vecka kanske jag inte skriver så mycket på bloggen, men det har sina orsaker. Är utplacerad på en Hälsocentral i Funäsdalen. Det är litet, de är trevliga och pratar annorlunda här och fjällen är fina, kan knappast ha valt bättre ställe, om det inte vore för att det var så långt att åka.

Hur som helst, på fredag kväll kommer jag tillbaka till Umeå.

Björn Ranelid

Ja, här är han ju i egen hög person:

Han pratar om kärlek och äktenskap...

Pretton

Eftersom jag nog är rätt anspråksfull med en del så var det på fredagskvällen kul att med rödvinet i handen beskåda Beckman, Ohlson & Can när ämnet Pretentiös skulle avhandlas. Själva inramningen var ju som sagt passande, rödvin.
Det var lite kul när vi zappade förbi programmet, för det var första gången under kvällen som det verkligen kom något jag fastnade för. Kanske säger det en del om mig, men låt det så vara då.

Kay Pollak, Björn Ranelid, Henrik Schyffert och nån lilare från expressens kulturredaktion satt och diskuterade. Kan det bli bättre?
Så fort Björn Ranelid öppnade munnen strömmade poesi ut genom tv:ns högtalare. Kan det bli bättre? Han var som klippt och skuren för kvällens tema.

Hursomhelst, här kan jag inte sitta och dega, saker måste göras.

Länk till programmet: http://svt.se/svt/play/video.jsp?a=1321836

Det är bättre att gå på hal is och ha det glatt

När jag kom hem till min lägenhet idag luktade det avlopp i hallen. Man skulle kunna önska att det berodde på att lägenhetsinnehavaren varit borta under åtta veckor på en semester i Bahamas, så att det bara skulle räcka med att spola lite vatten i avloppen för vattenlåsens skull. Men nu är jag varken solbränd eller utvilad, inte ens särskilt inspirerad, än värre var det att det inte hjälpte att spola.
Nej, toaletten, som verkar vara orsaken till lukten, gick inte ens att spola. Det betyder inte bara att jag inte får bort lukten utan också att jag får fortsätta ett tag till med mina Bambi-på-is-promenader över gården till tvättstugans härliga toalett (jag undrar om torkskåpens och tumlarnas luft leds in på den toaletten, jag osade nämligen rentvätt hela vägen hem, för att inte nämna den härliga, varma och inte minst fuktiga atmosfären därinne).

Men jag klagar inte, fläkten är borta, nytt golv är lagt på toaletten och ny väv är på väg in på väggen där. Sjukt vad fräääscht det ska bli!
Om några dagar kan jag både duscha och skita hemma igen.

Världsdiabetesdagen, ostkakans dag och dagen för vår första spelning

I fredags var det den 14:e november. Då hade vi vår första spelning och trots att vi inte körde några egna låtar, då det råder brist på sådana, så kändes det som vår eftermiddag.

Henke, Oskar och Carl före.

Eric (jag).

Vi!

Det syns inte på bilderna men det var rätt mycket folk och en del av dem klappade faktiskt händerna.

Sagan om de två Loden (eller Orchiterna anfaller)

Av någon anledning så stör jag mig ganska mycket på saker och ting, en del i min omgivning och en del på ett brev jag fick idag och så lite annat.

I brevet jag fick idag stod det att jag hade missat att betala en faktura (som jag vet med väldigt stor säkerhet att jag inte har fått), jag får betala en påminnelseavgift på 50:-.
Bredband2 borde fan få en påminnelseavgift för att de har glömt att skicka en faktura och att det är trevligt med kunder.

Jag skickade ett snällt mail till deras kundservice och hur det går återstår att se.

Annars är det fullt upp med skolan, så det är lite segt att hålla på att strula med sånt här, jag är verkligen trött på alla dessa turer jag har haft med tröga företag. Svenska kyrkan som blåste mig på en månadshyra en gång (bittert) och CDON som hade ett sommarerbjudande där frakten var gratis men där de inte skickade varan jag beställde förrän på hösten så jag fick betala frakt ändå (utan att det stod på fakturan, så där fick jag en påminnelseavgift för att jag inte betalade frakten fast jag betalade vad som stod att jag skulle betala, det slutade med att jag inte fick handla på faktura där under ett års tid [jävla idioter]).

Och så folk sitter och klagar över genitalieföreläsningar... suck.

Som en västanvind försvann hösten iväg och det blev mörkt

Idag riggade vi scenen på Villan, tiden går så fort så fort. Det känns som det var så sent som igår som man tänkte att de faktiskt är fyra veckor kvar till spelningen, men så är det inte och imorgon spelar vi. Det ska bli kul, men lite pirrigt.

Dessutom får jag finfrämmande från Örebro, extra kul!

Helt appropå

Ytterligare ett skäl till att inte hålla på och växla mellan sommar- och vintertid fram och åter: Tidsomställning påverkar risken för hjärtinfarkt

Band i Umeå

Den 29:e januari vill jag inte missa TSOOL's spelning i Umeå.
29/1-2009.
It will be slightly nice!

Innan dess ska vi klara av en tenta och nästa fredag (den 14:e november) även den första spelningen med bandet Morbus Tone, på Villan's EPP (Efter Plugget Pub för den som inte känner till studentkårernas [inklusive den Medicinska] fina alkoholkultur och dess förkortningar!) Framåt fyra halv fem tror jag det var sagt. Vi repar för fullt fram tills dess och hoppas att vi inte gör bort oss helt; jag, Oskar, Carl och Henrik.

När blindtarmen blev ett dansgolv

Vi har kommit in på sjukdomarna vi har i bukorganen, kanske ett av de roligare områdena på denna kurs om man frågar mig.
Hursomhelst, detta gör det till ett läge för en favorit i repris:
Coloskopi på man med intermittenta smärtor i nedre höger kvadrant på buken.

Min utsikt

Jag gillar inte att vi slår över till vintertid, för man får en timme extra ljus på morgonen som man inte har någon nytta av (för att man antingen sover då eller jäktar till skolan) och så mörkret som man har än mindre nytta av slänger sin långa arm om en en timma alldeles för tidigt.
Det må vara lätt att grotta ner sig i bitterhet över tiden som någon bestämt ska vara ur led, men just idag var solnedgången jävligt fin.