Döden

Jag drömmer väldigt mycket och väldigt livligt. Inatt var det dock inte lika behagliga drömmar jag drömde som häromnatten.

Jag drömde att vi under utbildningen skulle försöka sätta oss in i hur det är att dö. För att förstå döden utifrån patienternas perspektiv så skulle vi göra någon övning där vi själva dog på låtsas.
Det slutade med att jag vaknade i min säng, förtvivlad av dödsångest och med händerna i ett halvstarkt grepp runt min egen hals.
Även om jag bara drömde så fick jag ett nytt perspektiv på döden som kan vara till nytta i mitt fortsatta liv som människovårdare.

Idag är två saker inplanerade:
1. Jag ska hjälpa en snubbe att bära en massa möbler från Jysk till en lägenhet 2 km bort. Snubben jag hjälper tycker tydligen att det är smartare att anlita ett gäng studenter en lördagseftermiddag än att betala de där 500:- det kostar att få grejjerna hemskickade till dörren. Menmen, vissa saker får ju inte kosta något i vissas ögon. Det är klart man ställer upp dock!

2. Vi ska gå på någon indie-klubb till kvällen, nere i självaste Umeå! Jag har inte varit nere i stan särskillt många gånger än sedan jag flyttade hit. Ska bli skönt att komma ner till stan där det inte är riktigt såå många stundenter.


Innelista:
1. Luncher i matsalen i centralhallen på Norrlands universitetssjukhus. (Kaffe ingår).
2. Promenader i kulvertarna under samma universitetssjukhus. Ibland hamnar man på psyk, ibland på infektionskliniken och ibland på ortopedteknisk verkstad.
3. Filmkvällar. (Oldboy och Rushmore har varit två riktiga höjdare).

Utelista:
1. Arroganta och osnutna attityder bland vissa av kursarna. (Detta skriver jag med viss risk för socialt självmord).
2. Grundläggande anatomi och medicinsk terminologi. (Ossa Mandibula?)
3. Köksdörren i korridoren. Irriterande att man måste lägga en sopskyffel i vägen för att den ska kunna stå öppen.

Älskade drömmar

Som många andra kommer jag ibland ihåg vad det är jag drömmer. Inatt drömde jag en sån där dröm som gör att man helt plötsligt får känslor för en tjej. Tjejen går i min klass. Det känns nu som om dagens inlägg skrivs av en tonårseric.

Å ena sidan hatar jag sånna här drömmar. De gör att jag får känslor som inte får levas ut. Drömmar tar inte hänsyn till verkliga omständigheter.

Å andra sidan så är det så jävla kul att gå i skolan och känna en massa saker, fast man vet att det inte betyder något. Jag har inte tappat andan på det här sättet sen i somras. Kickar!


Men jag ska väl inte vara för pessimistisk, samma tjej kanske drömt om mig. (haha). Jag tror inte att det är särskillt sannolikt.

Och mitt uppe i allt det här ska man läsa om kognitiv psykologi och -beteendeterapi.

Den här bloggen som skulle handla om min väg från gosse till doktor...


Dagens musik: Omar Rodriguez och Faust.

Klart slut.

Så pubertalt.

Det känns nästan som om man går i högstadiet igen.

Folk strular med varandra, det snyftas i korridorerna, folk försöker ställa häftiga frågor till föreläsarna, en del vill så desperat verka coola att de de är beredda att göra nästan vad som helst.

Och mitt upp i alltihop står jag, som en bitter gammal gubbe och undrar var jag är någonstans.

Det är inte så illa som det kanske låter, men ibland känns det så.


Nu ska jag ta en kvällspromenad och efter det se på teve.


Ps. Tack Staffan för att du hjälpte mig i fredags och tack för sången! Ds.

Full fart

Det innebär verkligen heltidsstudier att gå på läkarprogrammet. Lite tråkigt är det eftersom det tar så lång tid att åka hem ifrån Umeå. Det går visserligen att flyga, men då måste man ändå åka tåg ifrån Stockholm och det blir rätt dyrt har jag för mig. Åker man tåg kommer man undan billigare, men då tar det längre tid, 12 timmar eller så. Alltså 24 timmar tur och retur, det känns lite tråkigt att behöva sitta ett helt jävla dygn på ett tåg för att vara hemma lite mer än en dag.

Får se om man kan hoppa över någon föreläsning eller så, det borde ju inte vara några större problem, har ju pluggat cellbiologi förr.

Tenta

På fredag ska de se hur mycket vi kan om forskning, statistik och genusvetenskap. Jag är så trött att jag inte vet ifall jag ens orkar läsa något idag. Jag har lite högt socker, så jag skulle behöva en promenad MEN jag vill verkligen inte missa första tentan. Missar jag den är det väl inte kört precis, men det skulle kännas skönt att kunna koncentrera sig på nästa kurs i lugn och ro.

Det kommer nog att gå bra, har man väl kommit in på utbildningen så kommer man antagligen att klara det.

Statistik

Då var det måndag igen och varför inte sätta igång med lite statistik och evidensbaserad medicin?

Varför vi har statistik kan för vissa vara en aning svårbegripligt, men det ingår i våran vetenskapliga baskurs som i sin tur är viktig för att vi ska kunna lära oss att lära. Läkarens yrkesroll bygger väldigt mycket på att kunna inhämta kunskap fortlöpande och då måste man veta en del om statistik så att man kan bedömma vilka rapporter som är väl genomförda och så vidare.

Evidensbaserad medicin går ut på (ja om jag nu ska förklara det också) att man som läkare skall utgå från vetenskap och beprövad erfarenhet, eller vad de säger. Alltså, att vi inte håller på med en massa hokus pokus bara, utan använder behandlingsmetoder det finns stöd för fungerar. TYP. Rätta mig ifall jag har fel ni som vet.

Statistiken blev bra jäkla seg bitvis, det är inte det att det är ett dåligt ämne, det är bara det att föreläsaren inte hade det lilla extra som gör att man orkar.
Efter lunchen blev det riktigt svårt att hålla sig vaken, jag satt och gjorde anteckningar men jag fattade inte vad jag skrev. Jagade liksom tankar som var på flykt och föreläsarens tal blev ett surrande. Det blev inte bättre av att de som satt till höger om mig inte tycktes intresserade av annat än att sitta och prata.

Fasen vad trött jag var idag. Jag tror att jag kanske glömde mitt basinsulin igår, det kan förklara det höga blodsockret jag hade nyss och tröttheten efter lunchen.

Förra veckans upptäckt var nog personalmatsalen på bottenvåningen på sjukhuset, riktigt bra mat, inte lika många klasskamrater (...men en massa snygga läkarkandidater och sjuksköterskestudenter). En riktig oas med andra ord.

En lite rolig fundering, en del i klassen har redan börjat strula med varandra. Kommer bli skoj när det tar slut och vi fortfarande har fyra år kvar på utbildningen.
Okej, man kan inte alltid hjälpa att det blir som det blir I know, men man behöver väl förfan inte gå in för att strula med folk i klassen, det kan man få dras med ett tag, det finns bra mycket annat folk att jaga bland. Yeah yeah, whatever.
Eller det kanske bara är jag som är känslig och som blir knäpp för att jag blir förtjust i nån innan jag åker sjutti mil bort?

Finsittning

Igår var det då dags för den stora fina finsittningen. Det blev rätt trevligt trotsallt.
Jag och Niklas tog en öl hemma hos mig innan vi drog iväg till Villan (som vårat kårhus heter). Båda var vi något tveksamma till hur trevligt det skulle kunna bli, jag menar, på finsittningar brukar det vara ganska svårt att få igång någon konversation med sin bordsdam eller vem det nu vara månne eftersom det hela tiden stäms upp till sång.
På finsittningar verkar det vara sjungande och skålande som är poängen. Det är mer som ett organiserat sätt att supa och skråla än ett intimt sätt att umgås så att säga. Det är ganska kul, men är man ute efter att lära känna folk, då ska man inte enbart sikta in sig på studenters finsittningar.

För att beskriva lite av kvällen så var det först så att läkarnollorna först träffades utanför för en fördrink. Sedan begav vi oss in och skulle leta upp sällskapet till middagen, jag fick "Fångad av en..." skrivet på en lapp. Jag skulle alltså leta på damen med fortsättningen på sången och det skulle bli min bordsdam.
Till förrätt fick vi en kall tomatsoppa, nu kommer jag inte på vad namnet var, men det var snittsigt. Till huvudrätt blev det firre med sås och desserten bestod av hallonkaka och vaniljglass.
Det var under den här trerättersmiddagen det var svårt att umgås på grund av sjungandet och skålandet.

Efter middagen var det frigång, det var då det blev riktigt trevligt. Det är så mycket skönare att umgås under lite friare former!

En rolig sak med kvällen var att min nollegrupp blev utsedd till årets nollegrupp, jag tror att det berodde lite på vårat spex och framförallt på våra uppdrag... de där när vi badade i universitetsdammen osv. Vi fick en flaska mousserande som vi gladeligen klunkade i oss. Även om jag inte rakade håret drog jag mitt strå till stacken när jag via mitt alter ego Tanja uppträdde på spexet, så jag kunde dricka med ett rent samvete. :D

Idag är det valdag, men jag har faktiskt redan röstat, så jag kan ta mig en ordentlig söndagspromenad istället. Funderar på en repa runt Nydalasjön, som by the way har ett par riktigt fina badplatser.

Riket

Det är lite skumt tycker jag.
Den senaste veckan har jag knappt haft tid att sitta vid datorn för att det har varit så mycket på gång. Men när jag väl sätter mig för att skriva om vad som vi pysslar med häruppe så kommer jag inte på ett skit att skriva. Det är som om alla intryck låsts in i ett valv någonstans långt bak i huvudet för att ligga där ett par år.

Igår hade vi i alla fall skattjakt på stan, det kommer jag ihåg. Det innebar att vi sprang runt och utförde uppdrag vi fick av våra faddrar. De som var i Umeå under lördagen den nionde september kanske märkte av en del flamsiga idioter i orangea t-shirts, det var vi.
Det var rätt skoj faktiskt och det gick rätt bra för mitt lag.

Efter skattjakten gick vi hem till en av gruppmedlemmarna i nollegrupp sju (den gruppen jag tillhör). Pannkakor inmundigades, alla drabbades av "paltkoma" och sedan satte vi gång att se på Riket/Riget. Lars von Triers program, inget annat.
Typiskt medicinstudentpyssel att titta på sjukhusserier. Riget är så skruvat så det kan knappt klassas som sjukhusserie, trots att det utspelar sig på ett sjukhus, men ändå!

Jag gav upp efter lite mer än en säsong, det fick liksom räcka med sex timmar av galenskap och Ernst-Hugo. Kom hem vid tre alldeles slut, MÜDE!

Idag ska vi planera något spex som vi måste framföra på ärtsoppesittningen på tisdag.

Kort inlägg om skolstarten

Sitter nu här och känner mig helt slutkört, har träningsvärk sen utekvällen igår. Måste ha dansat ordentligt alltså.
Det jag har hunnit med sedan veckan började är ett par upprop, fotografering för ID-bricka, några föreläsningar och en del festande... och säkert lite till. Igår var jag uppe från sex på morgonen till nästan fyra följande morgon. Ska bli skönt att sova snart.

Imorn ska vi eventuellt redovisa våra grupparbeten som har med vårdetik att göra, några av våra föreläsningar har handlat om vårdetik.
De andra föreläsningarna har handlat om olika specialiteter, en kirurg pratade om hur det är att vara kirurg och två distriktsläkare stod och pratade om hur det är att vara distriktsläkare och lite om historien bakom högskoleprovet.

Just ja, Kerstin, våran tyska utbytesstudent, visade mig soprummet också. Det hade jag nästan glömt. Och så var vi några läkarnollor som såg V för vendetta hos våran fadder Erik tidigare ikväll.