2009-11-23

Kung

Någon gång har jag hört, känns som något Filip skulle kunna säga, att om man går tillräckligt långt bak i ett släktträd så är alla släkt med en kung.
Och så är tydligen fallet även med mig.

Kristian I landade min släktforskande moster på.

Låter väl danskt för att helt falla mig i smaken, men han var tydligen regent över hela norden, så varför inte?

Lite tudelad

Jag är mer motiverad än någonsin att öva mig på läkeriet, det är ett som är säkert, men en sak måste jag erkänna och det är att jag aldrig tidigare tyckt att det varit så segt att läsa kursböckerna som nu. Jag förstår inte varför.
Nu måste jag läsa binjurar.
Idag så var det lugnt på avdelningen under eftermiddagen så jag slank iväg på ett seminarium om etik i sjukvård i livets slutskede. Läkarföreningen, eller vilka det nu var, stod som arrangör och seminariet var intressant.
Efteråt visade det sig att man blev bjuden på trerätters och jag kunde bara tacka och ta emot.

2009-11-19

Det börjar arta sig detta, denna medicinplacering är riktigt givande. Det var lite ovant i början av veckan att arbeta med faktiska papper (många hektar urskog) istället för datajournaler. Chocken har släppt efter det första förtvivlade försöket att tolka överläkarens handstil på remissvaret från infektionskliniken häromdagen.

Idag har jag varit på thyroideamottagning under förmiddagen. För första gången har jag ordentligt fått träna mig på att palpera sköldkörtlar och det är inte det lättaste. Särskilt inte om patientens största fobi är att bli strypt, men hon var förvarnad och det gick bra. Får jag palpera några körtlar till kanske jag kan få kläm på detta. Kanske.

Passiv

Jag tänkte att jag skulle vara klipsk och gå hem en sväng efter en lång dag på medicinkliniken innan en lång kväll och kanske natt på kirurgakuten. Tanken var att mina föräldrar skulle stå med grytorna varma på framme på bordet, allt färdigt att hugga in.

Men icke.

Nu sitter jag hungrig och väntar på att det ska dyka upp någon alls här hemma.

2009-11-16

2009-11-07

Veckans replik

När jag frågade narkossköterskan om vilket preparat han just höll på att injicera för att söva patienten fick jag svaret:
"Det är propofol..." varefter han vände sig mot patienten och fortsatte: "...det var det som Michael Jackson dog av".

Operationen slutade lyckligt och patienten tog inte illa vid sig.

Lycksele

Jag tror jag gjorde ett lyckodrag när jag valde Lycksele som ett av mina alternativ för min regionplacering i kirurgi. Som ensam läkarkandidat på kirurgkliniken har jag haft en stor frihet, jag har kunnat gå på akuten, vårdavdelningen och operationsavdelningen bäst jag velat. Naturligtvis har det allra mest blivit operationsavdelningen. Kanske borde jag vara mer på akuten, men jag gillar ritualen när man tvättar sig, stiger in i operationssalen, får assistans att träda in i op-rocken, blir tilldelad operationshandskar av storlek sju och en halv och till sist ställer sig vid såret.