Alternativt slut

Skulle jag inte vara läkarstudent och trivas så bra som jag gör med det så hade jag nog velat bli studie- och yrkesvägledare. Jag vet inte varför, men jag tycker det är kul att läsa om utbildningar och vad de leder till. Jag tror dessutom att många i min bekantskapskrets fått stå ut med ett och annat "gott" råd om vad de ska göra med sina yrkesliv och karriärer.

Nåja. Nu pysslar jag med mitt förstahandsval, min dröm och mitt kall. Så någon syo lär jag väl aldrig bli.
Läkare är inte fyskam det heller.

Just nu är jag skrämmande självbelåten. :S

Anteckningar från ett gästrum

Jag vet inte riktigt hur det här kommer se ut, jag skriver av mina handskrivna anteckningar jag gjorde natten till idag. Jag har inte någon fin handstil och vissa tider på dygnet så fungerar inte mitt sätt att formulera mig helt som det ska.

Wish me good luck!

En liten fundering eller tanke som inspirerades fram under en natt jag inte riktigt kunde sova. 01:02 en onsdagtilltorsdagsnatt.

Ovanför rummet jag sover i nu under sommarlovet så sover hundarna, för övrigt är det mitt gamla sovrum.

Strax innan detta skrivs så väcks jag ur min lätta dåsighet utav att det börjar krafsas golvet ovanför det vill säga mitt tak.

Jag kan inte riktigt förklara den krafsande hundens beteende, men jag börjar förstås att fundera. Antagligen är detta något beteende som har att göra med bobyggande, men det är nog mina egna spekulationer... ta det inte för sanning alltså och det har ändå inte med min poäng att göra.

Hursomhelst. Vi människor med vår hybris vill gärna särskilja oss från djuren genom argumentet att djuren har sina instinkter medan vi däremot beter oss efter vårat förnuft. Denna gudagåva!

Det råder nog ingen större tvekan om att vi människor besitter ett gott "förnuft" på många sätt, ett skarpt intellekt. Till exempel har vi ju uppfunnit atombomben, religionerna och pornografin. Det vet jag inga djur som har lyckats med.

Hursomhelst, igen, jag tänkte att vi människor gillar att kalla oss skapelsens krona och vi menar att vi har en vilja och ett förnuft djuren inte besitter. Tillbaka till hundens krafsande. Hon gör det ju av någon anledning, krafsar. Att hon krafsar på mattan har hon förvisso ingenting för, det retar nog bara upp morsan när hon får fara iväg och leta upp en ny när den gamla är utsliten. Men ute i det fria är ju marken för det mesta täckt av exempelvis jord, som är betydligt bättre att krafsa i om man vill komma någon vart.

Men i alla fall, under de fysiologiska influenserna och förutsättningarna i centrala nervsystemet i form av signalsubstanser, anatomisk struktur, minnen, hormoner, sinnesintryck och så vidare är kanske hundens beteende ett helt och hållet förnuftigt valt beteende. Vi människor blir griniga eller glada av hormoner, till exempel och väljer våra beteenden därefter. Vi kanske inte utför de mest förnuftiga (i andras ögon) beteenden, men för stunden, för oss de mest förnuftiga beteenden.

Att vi tycker att hundens beteende är helt uppåt väggarna beror antagligen mer på att vår begreppsvärld är helt olik hundarnas. Vi lever under helt andra betingelser och ja, vi kanske har lite skarpare intellekt med. Vi är som det så fint heter antropocentriska, vi utgår från våra egna förutsättningar och känslor och dömer de stackars hundarna efter det och tycker att de är dumma, ödmjuka som vi är.

Jag tycker dock inte att någon av hundarna i huset är dumma. De har lukten som sitt bästa sinne och jag synen (antar jag). Det gör att våra intellekt fungerar lite olika.

Godnatt.

Snart

Jag har ett handskrivet blogginlägg som väntar på att föras in på datorn, men nu lockar solen. Ut i trädgården och flasha lite med flashcardsen så att säga.

En parentes

Ibland när man sätter sig här framför tangentbordet och ska till att skriva ett inlägg brukar man ha en ganska klar idé om vad man ska skriva. Just nu är dock så inte fallet. Jag har inte skrivit på ett tag. Internetanslutningen blev lite snurrig efter ett åskväder och den blev inte bra förrän igår. Jag känner att jag skriver mest för att jag inte skrivit på ett tag alltså.

Jag känner att jag borde ha en hel hög med saker att skriva. Det har ju hänt både det ena och det andra. Men jag känner samtidigt att det är saker som inte är så mycket att skriva om. Jag kan sammanfatta det hela med att jag har haft en härlig vecka, under vilken inte någon internetuppkoppling varit närvarande hemma på Femkampsgatan. Det finns lite bilder på min bilddagbok för den som är intresserad.

Jag har förresten börjat fundera på att byta namn på min blogg. Jag vet inte till vad men jag har börjat vantrivas lite med Bland böcker och kanyler, samtidigt heter ju bloggen det sen första början och folk känner den efter det. Men ändå! Nåt bra förslag?

Och fan, jag har ju för bövelen inte badat än och det är snart juli!

Trött

Idag när jag var ute med hundarna och gick på järnvägen så räknade jag på hur många koppar kaffe jag skulle behöva för att klara av denna dag.

Jag ska jobba ikväll, äntligen få återse mina pensionerade vänner. Men jag är verkligen inte på hugget idag. Jag har sovit någonting mellan 2 och 4 timmar inatt, jag känner mig lite förkyld och jag har inte borstat tänderna än.

Åskan hänger i luften och jag blev just sugen på jordgubbstårta med grädde.

Tjejer

Sommarjobbet

Någon gång i våras blev jag rekommenderad att söka ett semestervikariat på ett demensboende i Örebrotrakten. Först var jag aningen tveksam, men jag sökte och jag blev kallad till intervju.
Jag fick jobbet och ska nu under sommaren titulera mig utbildat vårdbiträde och ta hand om äldre människor.
Första dagen var det utbildning i förflyttningsteknik och såna där lyftar. Det var en riktigt varm dag. Det var mycket korvstoppning och det var många självklarheter typ goddag yxskaft, men det var nog nyttigt.
Det var dessutom rätt trevligt folk där. Vilket jag kanske återkommer med i ett senare inlägg.

Dag 2 var väldigt blandad.
Jag började gå bredvid på boendet. Jag kände att det gick bättre än väntat med det här människovårdandet. Jag har inte svårt att ta i folk och det här med att tilltala folk som hör illa kommer nog att bli bättre. Men det var så mycket saker att lära sig, hålla ordning på. Tvätt hit, städscheman dit och så vidare. Jag var trött och kände mig mer vilsen än vad jag tror många av mina pensionärer gör. Jag kände under vissa stunder att jag nog inte klarar av att hålla reda på allt och samtidigt ta hand om pensionärerna tillräckligt. Men tack vare lite positiv respons från både personal och boende så överlevde jag dagen. På bilresan hem funderade jag dock en hel del över mitt karriärsval. Det lär ju inte bli lättare att vara läkare med allt ansvar det innebär.

De följande två dagarna blev det bättre, jag insåg att det nog inte är omöjligt att lära sig sakerna tillräckligt för att klara av arbetet. Och jag insåg återigen att det ibland är ett himla tacksamt jobb att få vårda människor. Tur att jag ska bli läkare!

Dock så känns det aningen klyschigt att som läkarstuden köra en sväng inom äldreomsorgen. Fast det verkar helt okej ändå.

Det har varit rätt mycket

Sitter nu här igen, i ett helt stycke.
De sista dagarna har varit rätt intensiva.

Till att börja med hade jag en tenta på fredagsförmiddagen. Sen var det flyg till Kallinge (vilket läckert namn på håla, samma division som Slöinge) utanför Ronneby på eftermiddagen, en liten gräsmattelunch på Ålidhem hanns med emellan.

Det blev räkstubbe och en mellanöl. Riktigt trevligt. Man fick en viss euforisk känsla inom sig. Tentan låg bakom en, sommaren framför och i mitten en känsla av frihet.

Sedan var det till att träffa släkten som samlats i Ronneby på kvällen.På lördagen var det tidigt upp för det var dags för kusin Lisa och hennes man Daniels bröllop. Mitt första där jag varit med vid själva ceremonin.

Det var riktigt fint. Ja, riktigt, riktigt fint utan att för den skull bli opersonligt och pråligt. Det var ute i Blekinges skärgård och nämnde jag att två JAS-plan flög i formation över platsen innan brudparet äntrade scenen? Jag fick ståpäls, har väl vissa rudiment av macho i mig, även jag.
Flygplan var det och en blå himmel.

Att det flög stridsflygplan över platsen berodde på att båda i brudparet jobbar på F17. Varav den ena är pilot. En trevlig en förresten, riktigt trevlig (och född i Örebro).


Sedan var det fest. Riktigt trevligt.

Jag kände mig på topphumör, med kostym och slips (Victor lånade ut sin snygga slips till mig som jag med viss ansträngning lyckades hålla fläckfri). Jag tackar för all den hjälp jag fått av mina modegurus med val av kostym, slips och skjorta!

Dagen efter bar det hem till Örebro igen och idag var jag på utbildning inför mitt sommarjobb i Odensbacken på ett demensboende. Nu har jag lyftkörkort och jag börjar 07:00 imorn bitti.

En liten avslutande bild på det vackra brudparet.

En dag till, bara en dag till

En skål med jordgubbar, blev bjuden av Kerstin och Betina. Borde ge mig ut och tacka kommer jag på nu när jag tänker på det. Jag är trött. Lite kvar att fixa. Packa.

Jag tror min hjärna håller på att svälla. Kan det bero på all kunskap eller på all dumhet?

Tvättstugan, en allegorisk historia

Som en metafor för något. Jag vet inte riktigt vad. Men en jävla fin metafor.

Nära en vägg

Det här med tentaångest.

Man börjar en ny kurs. Man säger att "den här gången ska jag minsann plugga i tid" och "efter varje föreläsning ska jag gå igenom innehållet på den, kapitlet i boken och anteckningarna, jag ska inte gå hem och blogga det första jag gör. Jag ska lustläsa på helgerna, inte vara för länge på Villan och jag ska vara trevlig mot alla i klas(s)en".
Man går på föreläsningar, demonstrationer av olika slag och man sitter på biblioteket.

Men till slut så kommer då tentan.
Den här kursen har jag skött mig rätt bra tycker jag. Det har varit kul, man har läst mycket i böckerna. Man har repeterat och så vidare.

Men ändå känns det som om man inte kan någonting. Melanocyter trillar till höger i skallen, de basala ganglierna åt vänster och var nucleus ruber håller hus och pysslar med, det vet nog inte ens Meissnerkropparna.

Det är himla kul att plugga, det är mindre kul att trycka in det i skallen som om man voro ett tomt korvskinn på Lithell's (i Sköllersta, en bit utanför Örebro helt apropå).

I sommar ska jag sola, jobba och kanske läsa en del. Kanske till och med om kroppen.
Men nu vill jag bara ligga i sängen, lukta på nytvättade lakan och fundera på färgen på gräset.

Kan vi inte bara säga att Eric han kan tillräckligt ge honom ett ordentligt G. Låt honom passera till nästa kurs. Ingen friktion.

Det har varit mycket i skolan ett tag nu. Först duggan på rörelseapparaten, nu tentan och man har inte varit ledig en hel dag på över en månad. Man har aldrig riktigt vågat unna sig en helt ledig dag. Trots att jag tycker att jag har lyckats koppla bort skolan rätt bra ändå, så tycker jag mig känna mig rätt slut nu.
Jag är inte less helt och hållet. Jag är bara sugen på att stänga av ett tag.

Åter då till tentaångesten. Jag har ingen. Ingen alls. Jag får ibland slängar av obehag, kanske lite lätt ångest, men jag vet inte. Jag känner att jag kan klara tentan. Jag känner framförallt att om jag inte klarar tentan är det helt okej.
Men visst, det kommer bli ett ordentligt sympatikuspåslag när det börjar dra ihop sig för beskedet om hur det har gått på tentan.

Så här kommer jag ha det i nio terminer till. Sen kommer AT:n med påföljande skrivning och sen kommer ST. Det är lika bra att vänja sig och lära sig hur man får till livet trots plugg och jobb. Slit.

Ikväll är det fotboll och jag har just klämt en fläskkotlett med dillkokt färskpotatis. Sommar sommar.

/Legolas.

Farmor

En ganska bra, skön och lärorik dag gick upp i vikt och blev till slut ganska tung.
På vägen hem från skolan, på baksidan, där vid växthuset ungefär. Gåendes på den vägen mellan Fantastisk grill och IKSU så ringde jag far min. Jag hade ett gäng missade samtal från honom och hemifrån.

Farmor dog imorse. Lungorna pajade till slut, efter decennier av cigaretter och skrönor. Orkade inte mer.

Det var ganska tråkigt att höra. Även om det var föga oväntat. 81 år blev hon trots allt.

En dag på biblioteket

Idag så bestämde vi oss för att sommaren är här för att stanna. Himlen sken värre än värst. Bra, bättre och bäst!

Ändå styrde jag min kos mot biblo. Pluggandet väntade.

Lite om muskelkontrationen hann det bli. Nu tror jag att jag förstår den hjälpligt.

Lite bilder från dagens övningar:

Mariehemsbacken var på ett bra sommarhumör idag. Brisen som smekte huden i mitt ansikte kändes skön även den. Men som sagt, det var studier på Medicinska Biblioteket som gällde. Inget annat.

Från min bänk såg jag, de få gånger blicken lämnade underbara Gray's anatomy och Guytom & Hall's fysiologibok, soldränkta vidder med soldyrkande medstudenter.

Det är i vanliga fall inget vackert sjukhus, den som påstår det måste vara född och uppvuxen i kulverten under det, men idag log det nog lite mot oss. Jag och Aina satt och höll miniföredrag för varandra. Jag höll ett om muskler och hon om cerebellum och basala ganglierna. Jag är grymt imponerad över hur mycket hon lärde mig, hon skulle kunna bli en bra geriatriker.

Jag fick order om att se naturlig ut.

Varm asfalt och fagra flickor

Solsken och stora stjälkar

Vind i ryggen men tomma fickor

Som en timmerstuga utan bjälkar

(Alltså, jag kom inte på nåt bra att skriva på sista bilden. Och för att inte göra Aina ledsen så kände jag tvånget att skriva något, alla andra bilder fick ju sin text. Så jag skrev en liten dikt).

Gray's anatomy

Jag kommer sommarjobba i sommar och få lite pengar för det. Så då står man här.
Jag har seriösa funderingar på om jag ska slå till, men så visar det sig att det finns två versioner utav Gray's anatomy. Den ena kostar mer än den andra. Men jag vet inte vad det är mer för skillnader än på omslaget, som i båda fallen är snyggt.

Jag upptäckte boken igår och jag tycker om att slå i den så fort något dyker upp som jag vill kolla upp. Här står mycket om allt som har med anatomi, histologi och embryologi att göra. Snygga illustrationer, fotografier och bra text.

En stor investering dock, men kan vara värd det.

Nu ska jag plugga lite neuroanatomi.

Good night Sweden

Rent kognitivt, eller medvetet eller vilket uttryck som nu passar bäst, så känner jag mig inte särskilt stressad över tentan. Jag måste pilla lite mer med rörelseapparaten, repa lite av anteckningarna och så vidare.

Men!

Jag har de senaste veckorna gott omkring med lättare symtom på refluxsjukdom typ hela tiden. I folkmun även halsbränna. Särskilt framåt kvällarna.

Jag vill inte erkänna för mig själv att jag går och är stressad, jag vill inte erkänna att jag somatiserar.
Jag vill vara en välfungerande, ostressad och "frisk" läkarstudent.

Men som sagt, rent kognitivt mår jag bra, rent känslomässigt är det snudd på förträfflig. Men visceralt, eller vad man ska säga, i trakterna där kring övre magmun verkar det som om gossen Eric är lite stressad.
Eller vad kan dessa symtom annars tyda på?

Det har varit väldigt mycket nu på sistonde.

Och jag går omkring på medicinska biblioteket och muttrar, svär och har mig. Hoppas ingen uppfattar mig som sur. Jag kan förstå dem som gör det. Jag är inte sur.

Köpte förresten min Roskildebiljett häromdagen. Flaming Lips, Björk, Red Hot Chili Peppers, Arcade Fire, Queens of the Stone Age and jada jada jada.

Bob

Lite dumt av mig kanske, att sätta mig och skriva ett inlägg på min blogg när jag ska till Frida i Ålidhem på grillning snart. Ska vara där typ nu. Dumt, sorry.

I veckan har det klippts i mitt hår. Precis som förra gången var det Aina som var på rätt sida om saxen och tur var väl det. Med hennes kirurgfingrar tycks underverk ständigt skapas!

Men kolla vad Tove kom på: bobpage.de!

Nu måste jag verkligen iväg. Den ölmarinerade karrén väntar.